Marta Axner

Att k�mpa f�r de mest priviligierade

Marta Axner — Mon, 08 Mar 2010 23:50:48 +0000

Det h�r var t�nkt som ett 8 mars-inl�gg. Sen gick hela dagen och pl�tsligt var klockan �ver midnatt. Men h�r kommer det �nd�.

Folk st�ller ibland fr�gan vad den viktigaste j�mst�lldhetsfr�gan, eller den viktigaste kvinnofr�gan, �r i v�r tid. Jag tycker alltid det �r v�ldigt sv�rt att svara p�. F�r svaret p� fr�gan �r s�klart vilken horisont man tittar fr�n.

Globalt kanske svaret �r kvinnors r�tt till m�drav�rd och reproduktiv h�lsa, till sina kroppar och sexualitet, till skolg�ng och utbildning eller att �ga och arbeta. I Sverige kanske r�tt till heltid, delad f�r�ldraf�rs�kring (som kommer ha m�nga viktiga effekter p� l�ngre sikt), h�jda kvinnol�ner, satsningar p� jobb i kvinnodominerade yrken.

I min n�rmaste horisont - akademin och forskningen - �r fr�gorna lite annorlunda. Och det g�r att jag ibland tvekar att t�nka p� dem som de viktigaste. I mitt uppdrag som ordf�rande f�r Uppsalas doktorander f�retr�der jag ju p� ett s�tt en liten minoritet av de mest privilegierade, inte bara i v�rlden utan� v�rt land. F� f�r m�jligheten till forskarutbildning, bara ett par procent av befolkningen, och de flesta som kommit s� l�ngt har goda m�jligheter till ett bra liv och karri�r fram�ver. �r det verkligen v�rt besv�ret att arbeta f�r doktoranderna och f�r j�mst�lldhetsfr�gor (bland annat) inom akademin n�r det finns s� m�nga andra?

Mitt svar p� fr�gan �r ja. I alla fall s� l�nge vi inte tappar proportionerna. Dels d�rf�r att det faktiskt finns ett antal j�mst�lldhetsfr�gor som� �r akuta inom akademin. Ingen vet riktigt hur utbredda de sexuella trakasserierna �r - inte f�r att de inte �r m�tbara utan f�r ingen som har makt att g�ra n�got �t det verkar vilja veta, fast�n n�stan alla kvinnor inom akademin k�nner till fall. Lika m�nga kvinnor som m�n p�b�rjar forskarutbildning, men efter doktorsexamen (om de tar ut den) f�rsvinner betydligt fler kvinnor �n m�n fr�n universiteten pga d�liga arbetsvillkor, sv�righeten att f� forskningspengar och st�ngda n�tverk. P� professorsstolarna �kar andelen kvinnor med snigelfart och alltj�mt ser vi hur i alla m�jliga sammanhang, fr�n grundkursernas litteraturlistor till utm�rkelser och priser, hur kvinnorna knappt syns och i s� fall lyfts fram som undantag. S� trots att vi akademikerkvinnor p� vissa s�tt �r en privilegierad elit finns det centrala j�mst�lldhets- och feministiska fr�gor att driva. Inte minst f�r att se till att kunskapen finns och vidareutvecklas f�r att kunna driva feministiskt arbete inom andra sf�rer.

Men det g�ller som sagt s� l�nge vi inte tappar proportionerna. S� l�nge vi inte gl�mmer att ens grundl�ggande skolg�ng �r en sj�lvklarhet f�r alla flickor och kvinnor i v�rlden. S� l�nge vi inte gl�mmer att utbildning �r ett m�ktigt vapen f�r j�mlikhet och utveckling som m�ste spridas till fler. S� l�nge vi inte gl�mmer att vi kvinnor som trots allt har f�tt stora m�jligheter har ett stort ansvar f�r att arbeta f�r m�jlighet och frihet ocks� f�r v�ra systrar utanf�r akademin.

Andra bloggar om: politik, j�mst�lldhet, feminism, 8 mars, utbildning, akademi, forskning

Marika visar behovet av kunskap i politiken

Marta Axner — Sun, 07 Mar 2010 14:34:56 +0000

De senaste veckorna har Marika Lindgren �sbrink med bloggen Storstad klivit fram som en av de skarpaste s-bloggarna med sina inl�gg framf�r allt baserade p� SCB-statistik och ekonomisk forskning som granskar argument i den politiska debatten. Med f�rv�nansv�rt enkla medel som borde vara tillg�ngliga f�r de flesta politiska och ekonomiska journalister g�r hon slarvsylta av argumenten f�r s�v�l avdrag f�r hush�llsn�ra tj�nster som id�en om h�gerns ekonomiska cred. Det �r inte bara roligt f�r att Marika liksom jag har ett f�rflutet i studentklubben Laboremus d�r jag l�rde k�nna henne som en engagerad och skarp politiker, utan ocks� f�r att hennes bloggande visar p� det skriande behovet av mer (vetenskaplig) kunskap i politiken och debatten.

Nu vill jag inte underskatta Marikas pedagogiska f�rm�ga och slagkraftiga argumenterande: de �r en viktig faktor i hennes uppskattade bloggposter. Men vad som �r mest sl�ende i hennes ekonomiska och statistiska granskningar �r inte att de �r s� matematiskt eller metodm�ssigt avancerade, utan att ingen annan g�r dem. Den som kan g�ra enkla k�rningar p� samband eller l�sa tabeller i SCB:s offentliga statistik, den som kan s�ka efter artiklar i en vetenskaplig databas (vilket man ofta f�r l�ra sig p� a-kurser) eller kan grunderna i kvantitativa metoder skulle rent kunskapsm�ssigt klara av att hitta de siffror och argument som Marika lyfter fram. Det borde alla med en samh�llsvetenskaplig examen klara av - vilket de flesta politiska journalister borde ha, liksom de flesta politiska tj�nstem�n. �nd� g�rs det osannolikt s�llan. Beror det p� att de politiska journalisterna �r lata, inte klarade av metodkurserna, inte har tillr�ckligt med arbetstid f�r att g�ra ordentlig research eller helt enkelt inte �r intresserade av att granska siffrorna? Jag vet inte, men oroande �r det. Likas� oroande att de politiska tj�nstem�nnen (och politiska f�retr�darna - men de kan s�klart inte alla f�ruts�ttas vara akademiskt utbildade samh�llsvetare) i s� l�g grad granskar varandras siffror. De r�dgr�na beh�ver fler, inte f�rre utbildade nationalekonomer, statistiker och sociologer - och helst s�dana som faktiskt avslutat sin examen och inte rekryterats p� halva v�gen.

Uppfattningarna att man kan bevisa vad som helst med statistik, att det viktigaste �r att spinna f�rslagen i r�tt riktigt eller hitta catch phrases som g�r hem �r livsfarliga f�r den som inte bara vill vinna ett val utan faktiskt p�verka samh�llet. Vi beh�ver absolut ledare som talar s� m�nniskor f�rst�r, en ber�ttelse om vart vi �r p� v�g och vilket samh�lle vi vill ha och bra v�gar att kommunicera och p�verka. Men n�r vi v�l vunnit valet m�ste vi ocks� veta vilka insatser som ger effekt, vad v�r politik har lett till och vad man kan f�rv�nta sig av olika reformer och hur befolkningen och deras villkor ser ut bortanf�r innerstadsjournalisternas blickf�ng. F�r det beh�ver vi vetenskaplig kunskap, m�nniskor som tr�nats i att anv�nda dessa verktyg och tilltro till att vi ibland faktiskt kan l�ta fakta sparka.

P.s. vi �r trots allt r�tt m�nga som vill att vetenskapen och politiken ska bli b�ttre p� att prata med varandra. En del av oss kommer tr�ffas i Stockholm p� konferens med Arbetarr�relsens forskarn�tverk p� temat J�mlikhet och oj�mlikhet. D� kommer bl a Richard Wilkinson, en av f�rfattarna till den uppm�rksammade J�mlikhetsanden. L�s mer hos AFN eller p� facebook-eventet.
Andra bloggar om: politik, bloggtips, marika lindgren �sbrink, vetenskap, utbildning, socialdemokrati, forskning, ekonomi, statistik

Studieavgiftsel�ndet

Marta Axner — Sat, 06 Mar 2010 09:48:53 +0000

Jag har ju gl�mt l�nka: i m�ndags skrev jag ledare i Tidningen Broderskap om regeringen f�rslag att inf�ra studieavgifter och vikten av att socialdemokraterna g�r om, g�r r�tt i denna fr�ga.

Sorgligt nog har Socialdemokraterna varit drivande i detta. Efter ett kongressbeslut 2004 har partiet f�respr�kat avgifterna och tog inte heller chansen att �ndra inriktning p� den senaste kongressen. Risken �r allts� �verh�ngande att denna utveckling forts�tter under en r�dgr�n regering. Vi beh�ver en f�rdjupad diskussion i partiet om vilken roll utbildningen ska ha i s�v�l det svenska samh�llet som de internationella relationerna. Med utbildningen som en handelsvara och inte i f�rsta hand ett kraftfullt verktyg i arbetet f�r ett j�mlikare, r�ttvisare och mer framg�ngsrikt samh�lle �r Socialdemokratin inne p� en farlig v�g.

L�s hela ledaren h�r.

Andra bloggar om: politik, utbildning, socialdemorkaterna, tidningen broderskap, studieavgifter, utl�ndska studenter

Handboksgruppen vill diskutera de teologiska principerna - en bra start

Marta Axner — Mon, 01 Mar 2010 16:33:24 +0000

Arbetet med att revidera och f�rnya Den Svenska Kyrkohandboken (som allts� �r de i svenska kyrkan stadf�sta gudstj�nstordningarna f�r s�v�l s�ndagarnas gudstj�nster som dop, vigsel och begravning mm, f�r er som inte kan kyrklingo) har p�g�tt l�nge. Efter att f�rslaget som kom 2000 avvisades tillsattes en ny grupp f�r n�gra �r sedan, och nu b�rjar det sakta men s�kert att h�nda saker.

F�rra omg�ngen (2000, allts�) fick f�rslaget mycket kritik. Ett sk�l till det var sannolikt att det kom som ett f�rdigt f�rslag och inte var s� f�rankrat som en s�dan h�r bok beh�ver vara f�r att bli accepterad. Det fanns andra problem ocks� - f�rslaget hade p� vissa punkter brister, och p� vissa punkter handlade det kanske om att de var lite f�re sin tid.

F�r att inte g�ra om samma misstag har den nya handboksgruppen valt en annan arbetsmodell. Att det har dr�jt flera �r innan vi h�rt fr�n dem, bror p� att de gjort ett omfattande f�rankringsarbete, f�r att pejla av vilka behov som finns inf�r en ny handbok och vilka avv�gningar som ska g�ras. Det som kommer nu fr�n gruppen �r inte heller n�gra f�rdiga gudstj�nstordningar som domkapitel och f�rsamlingar (eller andra remissinstanser) ska s�ga ja eller nej till, utan ett i mitt tycke mycket genomarbetat dokument med teologiska grundtankar och reflektioner kring principer f�r en ny handbok. Dessa �r v�l v�rda en genoml�sning. De har ocks� identifierat n�gra av de saker som inte fungerade f�rra g�ngen - d� f�rs�kte man g�ra spr�ket mer inkluderande genom att stryka personliga pronomen (han om Gud) samt k�nade gudanamn (som Fader, Herre etc). Gruppen nu menar att det bara �r klumpigt att �ndra i redan etablerade formuleringar, utan vill hellre se att handboken kompletterar med flera olika alternativ med nya formuleringar. Jag tror att det �r en klok v�g fram�t.

P� en punkt �r de �verens med det f�rra f�rslaget: ist�llet f�r att ha en rad olika gudstj�nstordning som idag (h�gm�ssa, h�gm�ssogudstj�nst, s�ndagsgudstj�nst etc) f�resl�r de en gemensam struktur, ordo som det kallas p� kyrkiska, f�r alla gudstj�nster, men med m�nga olika alternativ samt som kan firas med alla eller bara delar av momenten med. Ett f�rslag p� hur en s�dan struktur ska se ut finns ocks� utskickat med f�rslaget.

D�r lyfter de ocks� en rad fr�gor som de specifikt efterfr�gar remissvar p�. Exempelvis om trosbek�nnelsen b�r vara obligatorisk, samt hur man ska se p� beredelsen (syndabek�nnelse och f�rl�telse) d�r det r�der delade meningar.

Jag tror dels att det h�r �r en v�ldigt bra l�sning f�r att jobba vidare med handboken - att f�rst diskutera sakfr�gorna i princip, f�r att sedan g� in i formulerandet av specifika texter. Ist�llet f�r att hamna i l�nga diskussioner om enstaka formuleringar s� �ppnar de f�r att ta de teologiska tjurarna vid hornen. Vad �r trosbek�nnelsens plats i gudstj�nsten? Hur ska vi se p� synd, bek�nnelse, f�rsoning, f�rl�telse och hur ska det ta sig liturgiskt uttryck? Hur mycket m�ste vara gemensamt i Svenska kyrkans gudstj�nster och hur mycket frihet ska varje f�rsamling ha? Jag anar en aning kritisk ton i f�rslaget (som jag delar) mot att i l�ngtan efter att hitta lokala uttryck har m�nga f�rsamling mer eller mindre helt lagt handboken �t sidan, och att det inte alltid har ett helt lyckat resultat. Med en ny handbok med st�rre valm�jligheter och utrymme f�r lokal variation skulle kanske n�rheten till de �verenskomna ordningarna (eller handboksdisciplinen om man kallar det s�) faktiskt kunna �ka gentemot dagens situation.

Det ska s�gas att det h�r f�rslaget bara handlar om s�ndagens gudstj�nst. Andra ordningar som dop och vigsel har gruppen inte b�rjat med �nnu. Men om de arbetar efter samma modell kanske vi ocks� f�r en s�dan principiell remissomg�ng ang�ende dessa - och d� kommer sannolikt den redan nu p�b�rjade diskussionen om arvsyndsl�ran blomma ut p� m�nga h�ll i Svenska kyrkan.

Jag hoppas p� intensiva och konstruktiva diskussioner om f�rslagen och ser fram emot hur handboksgruppens arbete kommer att g� vidare. F�rslaget f�r grundordning f�r m�ssan finns h�r (pdf) och dokumentet med de teologiska principerna finns h�r (pdf). Enligt de uppdaterade direktiv gruppen har f�tt ska ett helt f�rdigt f�rslag p� ny handbok f�religga 2014 s� de har en del kvar att g�ra…

Andra bloggar om: svenska kyrkan, religion, handboken, gudstj�nst, m�ssordning, teologi

Ny l�roplan f�r religions�mnet lyfter viktiga fr�gor

Marta Axner — Sun, 21 Feb 2010 15:20:45 +0000

I veckan rapporterade bland annat Ekot om att den nya kursplan f�r grundskolan i religionskunskap som nu �r ute p� remiss st�tt p� kritik fr�n kristna grupper, d� kristendomens s�rst�llning skruvats ner och det p� de flesta st�llen talas om religion i allm�nhet eller v�rldsreligionerna snarare �n den kristna tron och traditionen specifikt. Det blev ocks� debatt i P1 Morgon d�r skolminister Jan Bj�rklund avvisade f�r�ndringarna p� denna punkt och ville se ett f�rslag med tydligare skrivningar om kristendom (till skillnad fr�n motdebatt�ren Lars Ohly). F�rslaget finns h�r (pdf).
Efter att ha l�st f�rslaget k�nner jag mig �rligt talat inte s�rskilt orolig vad g�ller bristen p� kristendomskunskap. Visst kunde det kanske finnas n�gon skrivning om den kristna bakgrunden till de svenska helgdagarna - de flesta r�da dagar i den svenska kalendern kommer ju fr�n det (v�st)kristna kyrko�ret. Men flera av de skrivningar som i teorin �r “religionsneutrala” kommer sannolikt inneb�ra kunskap om just kristna kyrkor, till exempel att man ska bes�ka och k�nna till religi�sa byggnader/grupper i n�romr�det. Det kommer ju f�r de allra flesta inneb�ra bes�k i en kyrka. Och f�r de barn som bor granne med en mosk� �r det v�l h�gst relevant att bes�ka den.

N�got jag tycker �r gl�djande i l�roplanen �r det fokus p� religionens betydelse f�r m�nniskor, b�de individuellt och f�r samh�llet som helhet. Det jag tycker �r ett st�rre problem �n bristen p� kunskapen om just kristet trosinneh�ll �r synen p� religion som n�got helt annorlunda eller speciellt, inte integrerat i m�nniskors liv tillsammans med andra aspekter, och som f�rdiga “paket”. Som att olika religioner �r odynamiska system med ett fast inneh�ll som man kan l�ra sig fakta om fr�n utsidan. Visst kan man det, men det ger en v�ldigt grund f�rst�else av religion som fenomen (om man kan kalla religion ett fenomen �verhuvudtaget) och dess betydelse f�r m�nniskor. D� f�redrar jag l�roplansf�rslagets syn d�r samh�lls- och individaspekter finns med, liksom etik, livs�sk�dning och identitet.

Framf�r allt tror jag det �r en betydligt st�rre risk att skolan behandlar religion (och kanske specifikt kristendom) enbart i religions�mnet. F�r att f� in det som fr�gas efter i debatten, om kristendomens s�rskilda betydelse i v�rt land, s� borde det ju finnas med i historia�mnet, i geografi och samh�llskunskap, i svenska spr�ket och i andra �mnen. I ett samh�lle d�r religionens n�rvaro blir allt synligare och olika religioner finns n�rvarande, r�cker det inte att se religion som ett avgr�nsat �mne, utan kompetens att se och f�rst� religionens betydelse beh�vs hos l�rare i m�nga �mnen.

Andra bloggar om: politik, religion, religionskunskap, skolan, l�roplan, jan bj�rklund, kristendom

Vill du bli min kollega? Utlysning av doktorandplatser p� teologen i Uppsala

Marta Axner — Wed, 17 Feb 2010 07:39:20 +0000

Just nu p�g�r utlysning av doktorandplatser p� teologen i Uppsala. Bland annat finns plats i mitt �mne, religionssociologi. Sista ans�kningsdag �r 26 februari. Vill du ha tips inf�r ans�kan g�r det bra att h�ra av sig. Mer info och alla blanketter etc finns h�r.
S� h�r st�r det i utlysningen:

Antagning till utbildning på forskarnivå vid teologiska fakulteten 1 september 2010 Ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå och ansökan om studiestöd vid teologiska fakulteten skall ha inkommit till Registrator, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala senast fredag den 26 februari. Ansökan skall göras på därför avsedd blankett. Ansökan kan
avse följande ämnen:
Religionshistoria Religionssociologi Religionspsykologi Gamla testamentets exegetik Nya testamentets exegetik Kyrkohistoria Kyrkovetenskap Missionsvetenskap Systematisk teologi med livsåskådningsforskning Etik
Religionsfilosofi
För information om antagningsgrunder, ansökningsblanketter m.m. hänvisas till teologiska institutionens hemsida, www.teol.uu.se, eller till Ann-Kristin Eriksson (ann-kristin.eriksson @teol.uu.se), tel 018-4712174. Ansökningar som saknar uppgift om vidtalad handledare kommer inte att bedömas.
Praktiska tips: För att skriva ansökan behöver du ansökningsblanketten och studieplanen i forskningsämnet. Men hjälp av den senare ska du kontrollera att du uppfyller såväl den allmänna som den särskilda behörigheten för studier på forskarnivå i ämnet. När du skriver din ansökan kan du ha nytta av det som anges i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå om ansökningsprocessen, bedömningskriterier och bestämmelser om den projektbeskrivning som är centrum i din ansökan. Samtliga anförda dokument finns på institutionens hemsida under länken �Utbildning�>�Utbildning på forskarnivå�. Ta i god tid kontakt med en lärare vid fakulteten som är villig att fungera som handledare om du skulle antas.
För antagning föreskriver högskoleförordningen, 7 kap: 34 � Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 36 �. 35 � För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. 36 � Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen.
För upplysningar kontakta Ann-Kristin Eriksson tel. 018-471 2174, e-post Ann-Kristin.Eriksson@teol.uu.se Fackliga företrädare är Anders Grundström, SACO-rådet, tel. 018-471 5380, Carin Söderhäll, TCO/ST, tel. 018-471 1996, Stefan Djurström, SEKO, tel. 018-471 3315. Välkommen med din skriftliga ansökan senast den 26 februari 2010 under adress: Registrator, UFV-PA 2010/278, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala eller fax 018-471 20 00 eller e-post registrator@uu.se. Om ansökan skickas per fax eller e-post skall den kompletteras med originalhandling inom en vecka från ansökningstidens utgång.

L�sv�rd kritik av Svenska kyrkan

Marta Axner — Fri, 12 Feb 2010 06:53:44 +0000

I och med att jag �terupptog bloggandet har jag ocks� uppt�ckt en del nya bloggar. Bloggrollen h�r i sidof�ltet �r inte helt uppdaterad �n men det �r p� g�ng. Jag vill s�rskilt tipsa om en inte helt osm�rtsam men ack s� l�sv�rd blogg, n�mligen Fj�rde v�ggen som skrivs av Lilly Sofia J�nsson. Jag uppt�ckte henne n�r hon skrev sin anonyma Majas bibelblogg (numera nedlagd) som alltid var rolig, vass och l�sv�rd, men f�rbryllande - hon passade inte in i de vanliga kyrkliga kategorierna vilket var mycket uppfriskande och gjorde att den inte gick att placera i n�got fack. Sedan �rsskiftet ungef�r bloggar hon under eget namn och skriver till stor del om sitt p�g�ende bokprojekt som handlar om hennes besvikelse i m�tet med Svenska kyrkan och framf�r allt den dubbelhet hon upplevt i kyrkans sj�lvuppfattning och officiella h�llningar � ena sidan, och den sj�lvupptagenhet och slutenhet som hon m�tt � den andra.

F�r en person som jag som inte bara har levt hela mitt liv i kyrkan och valt att bli pr�st utan dessutom �r f�rtroendevald p� flera niv�er och d�rmed k�nner mig delansvarig f�r Svenska kyrkan (tillsammans med m�nga andra s�klart) s� �r det sm�rtsam l�sning. Men helt n�dv�ndig. Det g�r inte att avf�rda Lilly Sofia som en ensam bitter typ, utan jag tror tyv�rr att hennes erfarenheter inte �r ovanliga. De �r inte hela bilden av vad Svenska kyrkan �r, men vi som vill ha en kyrka som pr�glas av delaktighet, �ppenhet och �rlighet m�ste ta hennes erfarenheter och kritik p� allvar.

Inl�ggen om den kommande boken finns samlade under rubriken Hejd� Svenska kyrkan och �r starkt rekommenderad l�sning.

Andra bloggar om: religion, svenska kyrkan, bloggtips, lilly sofia j�nsson, kritik

Handh�lsningsfallet en fr�ga om religionsfrihet + en liten personlig anekdot

Marta Axner — Tue, 09 Feb 2010 21:14:35 +0000

Ig�r f�lldes Arbetsf�rmedlingen i Stockholms Tingsr�tt f�r diskriminering i ett fall d�r en man f�tt sin ers�ttning indragen sedan han inte tagit en kvinna i hand av religi�sa sk�l p� ett f�retag d�r han erbjudits praktikplats. Arbetsf�rmedlingen d�ms till 60 000 i b�ter eftersom de diskriminerat mannen p� grund av religion - f�retaget i fr�ga menade inte att handh�lsningen var avg�rande f�r att mannen inte fick platsen och hade inte heller rapporterat det till AF, men handl�ggaren d�r menade att det var fallet och drog in hans ers�ttning.

En del av de mer h�gljudda kommentarerna bland bloggar och kommentarsf�lt hojtar om att religion g�r f�re j�mst�lldhet och om man s�llar bort de som yrar om talibaner och terrorister s� finns det en del att diskutera h�r. Jag har sv�rt att f�rst� att handh�lsandet ska vara s� viktigt och skulle vara s� kr�nkande att inte bli h�lsad p� - i alla fall att det skulle vara ett s� grundl�ggande problem att det inte g�r att hitta andra s�tt att h�lsa och vara artiga mot varandra. Sj�lvklart m�ste vi bem�ta varandra med respekt, men att just handh�lsningen skulle vara s� central att det skulle g� f�re en �ppenhet f�r olika traditioner har jag �rligt talat lite sv�rt att f�rst�. Snarare k�nns det rimligt att f�rst� den h�r diskussionen dels inom ramen f�r den �kande misst�nksamheten och i vissa fall hatet mot muslimer, dels som en fr�ga om religionsfrihet.
N�r det g�ller just det h�r fallet s� �r det viktigt att komma ih�g att det �r arbetsf�rmedlingen och inte den icke-h�lsade kvinnan som blivit f�lld. Jag misst�nker (�ven om jag ju inte �r n�gon jurist och inte kan annat �n spekulera) att det hade varit v�ldigt sv�rt att f�lla f�retaget f�r diskriminering om han st�mt f�r att han inte f�tt platsen, om det inte g�tt att visa att h�lsandet var avg�rande. Det stora problemet i det h�r fallet var ju att arbetsf�rmedlingen vad det verkar p� eget bev�g gjorde bed�mningen att handh�lsningen var orsaken samt att det var grund f�r att dra in ers�ttningen - och allts� tyckte att det var rimligt att kr�va att mannen skulle g�ra avsteg fr�n sin religion f�r att f� en praktikplats och d�rmed beh�lla ers�ttningen. Fr�gan i det h�r fallet �r inte i min mening i f�rsta hand en sp�nning mellan religion och j�mst�lldhet eller mellan en religi�s sedv�nja och svenska sedv�njor, utan en religionsfrihetsfr�ga i relation till myndighetsut�vning och trygghetssystemen. Kan en handl�ggare p� en myndighet uppfatta en persons religi�sa ut�vning som n�got frivilligt som man kan avst� ifr�n om det kr�vs f�r att f� en praktikplats eller ett anvisat arbete, eller har personen ifr�ga r�tt till ut�vande av sin religion? Om man ska h�rddra det, skulle AF kunna anvisa en muslim praktikplats p� ett grisslakteri? En ateist i en kristen f�rsamling?

Jag t�nkte avsluta den h�r blogposten med en liten anekdot om den f�rsta (och hittills enda) g�ngen det h�nt mig att en muslimsk man inte handh�lsat p� mig. Det intr�ffade p� en forskningskonferens jag bes�kte i b�rjan p� januari i USA om Islam och media, d�r jag vid konferensstarten b�rjade prata med en av de andra unga forskarna som, efter att vi pratat en stund och jag kom p� att vi inte h�lsat, inte tog min hand utan h�lsade med handen mot hj�rtat. Jag kan inte p�st� att jag blev s�rskilt kr�nkt, snarare sk�mdes jag lite och tyckte att det var pinsamt att jag inte kunnat l�sa situationen och haja hur det l�g till och satt honom i en position som jag uppfattade att han tyckte var lite pinsam ocks�. N�gon dag senare under konferensen p� ett mingel hamnade vi bredvid varandra igen och sm�pratade lite om v�ra respektive forskningsomr�den och s� sm�ningom f�rstod han att jag var pr�st i en kristen kyrka (vilket jag antog framstod som ganska exotiskt). Hans reaktion var d� att fr�ga om jag kunde ge honom n�got r�d, en “spiritual guidance” - som religi�s ledare hade jag kanske n�got att dela med mig av, �ven om han inte var kristen. Det �r mycket f� g�nger, �ven under tiden d� jag arbetade som pr�st, att n�gon liknande h�nt mig i ett kristet sammanhang. �ven om hans religion hindrade honom fr�n att ta i hand, utgjorde den inget hinder f�r att i n�gon m�n uppfatta en ung (n�ja) kristen kvinna som andlig eller religi�s auktoritet.

Med denna historia vill jag egentligen inte s�ga n�got allm�ngiltigt om handh�lsande eller islam eller j�mst�lldhet eller n�got annat. Bara att saker ibland inte �r fullt s� ensidiga och enkla som de verkar.

Andra intressanta bloggar om: politik, diskriminering, do, islam, handh�lsande, religion, religionsfrihet, arbetsf�rmedlingen, j�mst�lldhet

Media: DN SvD

Debatten om muslimsk arvsr�tt del 1 - akademisk frihet

Marta Axner — Fri, 05 Feb 2010 14:09:50 +0000

I fredags disputerade juristen Mosa Sayed p� en avhandling om islamisk arvsr�tt vid Uppsala universitet, n�got som v�ckt en del uppm�rksamhet inte minst p� grund av kritiken fr�n Dilsa Demirbag Sten i SvD i fredags. Demirbag Stens kritik f�ljer ungef�r de linjer man kan f�rv�nta sig, kritik av dels den m�ngkulturalistiska utg�ngspunkten, dels att islam (och, uppfattar jag det som, religioni allm�nhet) inte b�r f� utrymme eller s�rbehandling i det svenska r�ttsv�sendet. I grunden uppfattar jag denna artikel i linje med hennes ofta �terkommande debattinl�gg med en sn�vt v�sterl�ndsk sekularism i grunden, uppfattningen att religion �r helt en privatsak, helt upp tillindividen att v�lja somb�r h�llas borta fr�n allt offentligt liv. Denna grundsyn bem�ttes av min doktorandkollega Joel Halldorf p� samma debattsida idag.

Det jag tycker �r intressant i detta �r framf�r allt tv� saker: synen p� religion i det gemensamma/offentliga livet i Sverige, dels fr�gan om forskningens frihet och universitetens uppgift. Jag har inte l�st Sayeds avhandling och t�nker inte f�rsvara hans �sikter eller slutsatser (�ven om jag misst�nker att jag skulle uppfatta dem annorlunda �n Demirbag Sten och hennes p�hejare i kommentarsf�ltet) men jag vill g�rna f�rsvara hans r�tt att uttrycka dem. Och jag vill g�rna diskutera synen p� religion och vad det sekul�ra samh�llet �r och b�r vara.

Mest skr�mmande tycker jag synen p� forskning som kommer fram, framf�r allt hos de efterf�ljande kommentarerna. Ryggm�rgsreflexen hos massa m�nniskor �r att ifr�gas�tta universitetets legitimitet p� grund av en avhandling somde med all s�kerhet inte l�st och knappast skulle kunna kunna bed�ma den vetenskapliga kvaliteten p�. (Att Demirbag Sten har l�st avhandlingen betvivlar jag inte, jag syftar p� �vriga debattanter). Att h�vda att man i juridiskt arbete inte skulle f� ifr�gas�tta grundlagen eller andra principer inneb�r en grav inskr�kning av den Akademiska friheten, och en missuppfattning av den juridiska forskningens roll. R�ttsvetenskap handlar inte om att f�lla domslut, att g�ra tolkningar av g�llande lag som en domstol g�r. Sj�lvklart ska man kunna diskutera och ifr�gas�tta slutsatser av forskning eller kritisera metod osv, men att vilja f�rbjuda eller ifr�gas�tta viss forskning som s�dan �rn�got helt annat. Och jag misst�nker att det inte �r n�n slump att det �r just islam som v�cker s� starka �sikter. Annars brukar det bara vara genusforskning som brukar f� kommentarsf�lten (och en och annan debatt�r) att ropa p� forskningsf�rbud.

G�llande synen p� religion s� �terkommer jag till det i ett eget inl�gg.

En mer nyanserad kritik av Sayed finns hos Andreas Johansson Hein�.
Uuppdaterad 2010-02-06: efter att ha lagt upp inl�gget ig�r via telefonen har jag nu fixat till l�nkarna mm.

Jag vill ocks� p�peka att jag inte till�ter n�gra trakasserier eller olagligheter i kommentarerna p� min blogg. i det ing�r f�rtal. Den som har saklig kritik eller vill diskutera sakfr�gor �r varmt v�lkommen, den som vill g�ra grundl�sa anklagelser om terrorism f�r g�ra det p� sin egen blogg.
L�s �ven andra bloggares �sikter om islam, akademisk frihet, uppsala universitet, juridik, mosa sayed, dilsa demirbag sten, religion, arvsr�tt

Omstart - reboot av martaaxner.net

Marta Axner — Wed, 03 Feb 2010 15:52:42 +0000

Det har varit lite tr�gt med bloggandet. V�ldigt tr�gt, faktiskt. N�r jag tittar tillbaka s� �r det n�stan ett �r sedan jag h�ll en n�gorlunda h�g publiceringshastighet och ambitionsniv� p� den h�r bloggen. Det senaste inl�gget gjordes i oktober, och �vriga inl�gg under det senaste �ret har i h�g grad best�tt av l�nkar till andra texter jag skrivit eller korta kommentarer och tips. S�nt som jag nu snarare delar via twitter eller facebook.

P� ett s�tt har det varit sk�nt att sl�ppa bloggen, under l�ng tid var den viktig och nu har jag lagt krut p� annat och upplevt det som lite befriande att inte ha prestationsf�rv�ntningar ocks� d�r. Samtidigt har det gnagt lite, att jag kanske borde best�mma mig, g�ra slut helt med bloggen och officiellt sluta. Men det har ocks� varit sv�rt. Jag vill ju inte sluta t�nka p� mig sj�lv som bloggare. Och jag har ju �nd� lagt r�tt mycket tid och kraft p� att bygga upp bloggen och att d� bara sluta k�nns inte heller bra. Fast kan man ha en gammal blogg som bara ligger och skr�par?
Men de senaste veckorna har jag b�rjat inse att det kanske �r dags att b�rja om. I ett samh�llsklimat d�r pl�tsligt ett burkaf�rbud kan hamna p� agendan p� en partiledardebatt utan att n�gon knappt har sett en burka i Sverige tror jag att en religionssociolog som sysslar med religion i offentligheten kanske har n�got att s�ga. Liksom i en hel del andra fr�gor om religion och politik som blir allt vanligare som sp�nningsf�lt i det offentliga samtalet. Och s� h�nder det ju massa saker i utbildningspolitiken och forskningspolitiken. Och s� �r det ju faktiskt val�r.

S� nu har jag best�mt mig, inspirerad av s�songsstarten av P3 Kultur med just det temat: Det �r dags f�r reboot av martaaxner.net. En omstart helt enkelt. Samma utseende, samma grundtema, men �nd� lite nytt. Jag kommer nog inte skriva s� ofta - troligare n�gon g�ng i veckan �n varje dag. Kanske lite mindre snabba tyckanden om dagspolitik och kanske lite mer f�rdjupande kommentarer. Kanske blir det inte alls s�. Men f�r mig blir det lite skillnad i alla fall.

Jag vet ju inte om jag har n�gra l�sare kvar eller om det �r n�gon som vill l�sa. Men jag tror att jag har n�got att s�ga, och jag hoppas ni vill lyssna. V�lkomna tillbaka till martaaxner.net.