Marta Axner

Igår tillkännagav Vetenskapsrådet vilka 20 särskilt starka forskningsmiljöer i Sverige som tilldelats sk Linnéstöd. Det är stora anslag, 5-10 miljoner årligen över upp till 10 års tid för forskningssatsningar inom olika områden. Och förutom att det alltid är kul när det delas ut mycket pengar det forskning, så är det extra roligt att ett av dessa områden är på mitt forskningscentrum! Ansökan Religion som samhällsfaktor — aktuella utmaningar för demokrati och rättssamhälle/The Impact of Religion: Challenges for Society, Law and Democracy var alltså en av dem som beviljades stöd - och nu inrättas ett sk Centre of Excellence med forskare från framför allt teologiska och juridiska fakulteterna som i fem olika teman ska forska kring religionens påverkan på samhället. Och i ett av dessa teman (om samspelet mellan samhällsförändring och religiös förändring) ska min kommande avhandling ingå. Huvudsökande är min professor Anders Bäckström och för Juridiska fakulteten är dekan Maarit Jänterä Jareborg ansvarig.

Förutom att det såklart känns superspännande att få ingå i en sådan här forskningssatsning så känns det framför allt jätteroligt att Vetenskapsrådet vill satsa på forskning kring religionens samhällsrelevans. Många religionsvetare har känt av ett ökande intresse, och frågor kring religion och politik, religion i offentligheten och religionsfrågor i samband med lagstiftning - inte minst familjerätt - är aktuella och brännande. Att det nu ges möjlighet att ta ett stort samlat tvärvetenskaplig grepp kring dessa tror jag kan intressera fler än bara de redan engagerade religionsforskarna.

Mer om Impact of religion kan man läsa i ansökan som finns i sin helhet här (pdf på engelska) eller den svenska populärvetenskapliga sammanfattningen här (pdf).

Uppdatering: Kyrkans tidning skriver om projektet.

Andra intressanta bloggar om: forskning, samhälle, religion, vetenskapsrådet, vr, linnéstöd, centre of excellence, religionsvetenskap, Uppsala

Häromsistens fick jag ett “tipsmail” (pressmeddelande) från magasinet Amos som ges ut av Kyrkans tidning. Det innehöll en artikel om en reporters pilgrimsvandring till IKEA samt en inbjudan till att delta i en gemensam sådan, pilgrimsvandring till IKEA, alltså. (Min favoritspanare Göran Everdahl hade förresten också fått det här mailet och byggde sitt inlägg i helgens Spanarna i P1 bland annat på det.)

Så här står det i pressmeddelandet:

Om två veckor arrangerar magasinet Amos världens första pilgrimsvandring till IKEA. Vi är redan en liten grupp troende, ateister och shopaholics. Vill du följa med? Vandringsvägen är sex kilometer. När vi kommer fram håller Amos huspräst Annika Borg en enkel betraktelse. Därefter erbjuds de som önskar att köpa 200 värmeljus för 29 kronor.

Alltså, jag kan på något sätt förstå hur nån tänkte, att använda pilgrimsmetaforen i ett kontextuellt sammanhang. Eller att vara kyrka där folk ändå befinner sig. Men hur mycket jag är för att söka sig bort från det instängda till vara där folk är, tycker jag att det är något som slagit slint här.

Framför allt är det det sista som stör mig enormt. Extrapris på värmeljus. Jag kan haja om grejen är att mitt i konsumtionshysterins IKEA ha vandring och andakt. Men om hela syftet med grejen är att folk ska shoppa - vad är då poängen? Jag tycker det är på gränsen till osmakligt, eller åtminstone meningslöst. Tramsigt, helt enkelt.

Jag har inget emot IKEA eller värmeljus. Men att ordna ängsliga jippon istället för att ta människors längtan efterlångsamhet och andlighet (som pilgrimstrenden tyder på) på allvar, det är att underskatta människor.

Nej, det finns många platser att pilgrimsvandra på, tillsammans eller på egen hand. Och jag skulle föreslå att man som mål väljer en plats där man kan komma närmare stillheten, sina egna tankar och Gud. Inte en plats där man kan köpa 200 värmeljus för 29 kronor.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om amos, pilgrimsvandring, konsumism, ikea, jippon

Imorgon torsdag bjuder den evangelikala kristna studentföreningen Credo in till föreläsning i universitetshuset i Uppsala med titeln “Intelligent skapelsetro”. Föreläsare är Anders Gärdeborn. På affischen presenteras han med titeln Civilingejör, men inget i övrigt om varför han föreläser om “Darwinistisk vetenskap, intelligent design, biblisk skapelsetro” som undertiteln lyder. Om man däremot googlar hans namn framkommer att han är talesman i föreningen Genesis som är “en ideell förening som vill verka för en kristen grundsyn på vetenskaperna och för att den bibliska synen får komma till tals i skola och samhälle” enligt sin hemsida. Sidan är full med argument mot att evolutionsläran skulle vara vetenskaplig (eller mer vetenskaplig än Bibelns skapelseberättelse).

Jag är ärligt talat förvånad att universitetet lånar (eller hyr) ut sina lokaler till en sådan här verksamhet. Eller framför allt är jag förvånad att det inte varit mer debatt om saken (i alla fall har den inte nått mig). Självklart har vi yttrandefrihet och alla får uttrycka sina åsikter. Men ett universitet ska främja vetenskaplig reflektion, och det görs i min mening inte genom att ge plats åt anti-intellektuella kvasivetenskapliga teorier som kreationism, om än förklädd till vetenskap.

Personligen tror jag att Gud har skapat världen. Jag tror också att Gud har skapat människan med förnuft att utforska världen, och det gör vi - bland annat - med hjälp av naturvetenskapen. Kunskap om världen kan aldrig vara ett hot mot Gud, och att försöka attackera vetenskapligt tänkande utifrån teologi är inte bara dålig vetenskap utan dessutom dålig teologi. Förutom att det underminerar alla kristna (majoriteten, faktiskt)som inte har problem med att använda vetenskapliga metoder för att utforska vetenskapliga frågeställningar.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om vetenskap, forskning, kreationism, intelligent design, fundamentalism, uppsala, religion

I månadsskiftet mars-april hålls en spännande konferens med forskare från Centrum för studier av Religion och Samhälle (där jag har min arbetsplats) tillsammans med många fler om en brännande fråga: välfärden i ett föränderligt samhälle, och framför allt kyrkors och frivilliga organisationers plats som välfärdsaktörer. Konferensen är ett av flera resultat av forskningsprojektet Welfare and Religion in Europe men är inte i första hand tänkt som en forskningskonferens utan målgruppen är “Beslutsfattare och anställda med ansvar för den svenska välfärdspraktiken inom Svenska kyrkan, offentlig förvaltning, andra kyrkor och frivilligorganisationer ” enligt programmet. Bland föreläsarna finns en rad forskare inom områdt, men också Stockholms stadsmissions direktor Marika Markovits och andra aktörer inom fältet. Även medverkan från socialdepartementet är utlovad.

Frågor som kommer ställas under dagarna är bland andra följande:

• Vilken betydelse för människor har samhällsförändringar och de olika metoderna att organisera välfärden på?
• Håller den svenska modellen på att närma sig den kontinentala byggd på familjen
– eller den engelska modellen med hög grad av frivillighet – eller den tyska med en stark roll för kyrkan?
• Vad kan Sverige lära av andra modeller? Vad kan vi bidra med?
• Vilka är fördelar och nackdelar med att kyrkor och ideella organisationer får en större roll i omsorgen av människor?
• Vilken roll spelar jämställdhetsfrågor för välfärden?
• Riskerar kyrkans kritiska röst att försvinna om kyrkan blir alltför mycket utförare av tjänster?

Mer information finns hor universitetets kurssekretariat, och hela programmet finns som pdf här.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, konferens, välfärd, kyrkan, ideell sektor, frivillighet, socialpolitik, tips, religion

I januari startar Sveriges radio Teologiska rummet som ett komplement till väletablerade Filosofiska rummet, skriver Dagen och Kyrkans tidning. Var fjärde vecka ska samtal föras om teologiska och religionsfilosofiska frågeställningar som “Hur länge ska vi vänta på Kristi återkomst?” och ”Är dogmer nödvändiga?”. Första avsnittet sänds 27 januari kl 17.00 i P1 undr ledning av programledare och producent Peter Sandberg, och då kommer gästerna KG Hammar och doktoranden i filosofi Jonna Bornemark att komma och prata om ämnet: ”Kan man definiera Gud?”.

Religiösa program i radio och tv är ett aktuellt ämne och väcker känslor såväl hos religiösa grupper som kritiker. De flesta sådana program - åtminstone i svensk media - brukar antingen vara gudstjänster och andakter eller mer journalistiskt  material. Den här sortens intellektuella samtal förekommer men har inte haft någon fast plattform. Jag ser mycket fram emot Teologiska rummet - programmet i sig men faktiskt också vilka reaktioner det kommer att få.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om religion, teologi, teologiska rummet, sr, radio