Om jag någonsin tvivlade på vilken blogg jag skulle rösta på till Stora Bloggpriset i Nöje & Kulturklassen, så blev jag påmind igår när jag läste Hynek Pallas fantastiska artikel om Mad Men och Israel: Weird Science har den bästa tv-journalistiken och en av de bästa kultursidorna överhuvudtaget.
Weird Science är för övrigt också nominerade till Kulturbloggen Awards, både i filmklassen och som Allstar. Där pågår röstningen nu.
Amerikanska kabelkanalen HBO har gjort sig känd i Sverige som producent av kvalitetsserier som Sopranos, Six feet under, Big Love och Sex and the city, och tidigare i år skrev svt ett avtal om att köpa in (eller ha option på) samtlgia serier från HBO till svensk tv. Och nu har en riktig höjdare premiär på svt: relationsdramat Tell me you love me (imdb).
Tell me you love me har omskrivits av flera skäl - de explicita och väldigt realistiska sexscenerna, inte minst att även seriens äldsta par i 70-årsåldern är sexuellt aktiva (i bild). Den har också ansetts vara en del av terapeuttrenden (tillsammans med framför allt In treatment som också ska dyka upp i svt snart) där inte bara karaktärer går i terapi utan själva terapisessionerna är det som för handlingen framåt och där karaktärsutvecklingen sker. Serien handlar om tre olika par i olika åldrar som går i terapi hos en äldre parterapeut, och hennes egen relation. Det yngsta paret funderar kring trohet och långsiktighet, det andra försöker förgäves bi gravida och det tredje har slutat ha sex och undrar vad som kommer hända med deras äktenskap. Terapeuten May lever själv i ett lyckligt äktenskap som såsmåningom också visar sig ha komplikationer.
Tell me you love me är framför allt oerhört välspelad, välskriven och nyansrik, och verkligen sevärd. Premiär ikväll 22.00 på svt1.
Andra intressanta bloggar om: kultur, tell me you love me, svt, terapeut, tv, serier Bilden kommer från hbo.com
Ikväll är det premiär för en ny serie på svt i min favoritgenre politisk thriller, dessutom enligt pålitliga kritiker dessutom en väldigt välgjord sådan. BBC-producerade Den inre fienden (The State Within) om spänningen mellan brittiska och amerikanska diplomater och politiker efter ett terrordåd som amerikanerna menar har brittiska rötter.
Märkligt nog finns inte ett ord på svt.se om att serien börjar ikväll förutom ett pressmeddelande från januari där den nämns som en av flera serier som sänds i sommar.
Jag tänker i alla fall inte missa! Svt1 kl 22.00 ikväll, kommande delar sänds varje vardag den här veckan och sista två delarna måndag och tisdag nästa vecka.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, tv, den inre fienden, the state within, svt, tips
Dagens festligaste nyhet. Västeråsbaserade Institutet för Konst och Ansvar (IKA), en fristående grupp som ägnar sig åt vad som kanske kan kallas gerillakonst, presenterar idag projektet Evidensbaserad fördom: de har räknat ut Sveriges landskapsbrott. Genom att räkna ut hur mycket vanligare vissa brott är i varje landskap jämfört med resten av landet, har ett index tagits fram med ett landskapsbrott för varje landskap. Några är kanske lättare att gissa, som att Illegal rovdjursjakt är Lapplands, Brott mot fiskerilagen är Bohusläns och Förorening från fartyg är Gotlands. Mindre givna kanske är Norrbottens Skatteavdragsbrott eller Hallands Stöld/tillgrepp av lastbil, släp eller järnvägsvagn.
Andra bloggar om: konst, landskap, fördomar, brott, landskapsbrott, festligt
Efter viss turbulens, offentliga avhopp och debatt på DN:s kultursidor presenterades idag tidskriften Bangs nya redaktion. Nya chefredaktörer blir journalisterna Lawen Mohtadi och Sonja Schwarzenberger, och ny formgivare och webbredaktör blir Cajsa Unnbom.
Förutom att jag naturligtvis är sjukt stolt över gamla goda vännen Sonja, är jag också väldigt glad för Bangs skull. Båda de nya redaktörerna har gedigen journalistisk bakgrund, båda från Sveriges radio, och har på olika sätt jobbat med feministiska frågor. Med den nya redaktionen får tidskriften också en bredd i och med den goda kompetensen i antirasistiska och intersektionalitetsfrågor.
En av stridsfrågorna i debatten om Bang har handlat om att bredda eller ha en mer teoretisk inställning (som jag uppfattat det iaf) och med de här redaktörerna tror jag både att tidskrifter kommer att ha fler perspektiv och vara mer läsvänlig även för den som inte är genusvetare. Trots min egen akademiska läggning har jag ibland tyckt att Bang varit alltför tung - om det egentligen varit en innehållsfråga eller formgivningsfråga låter jag vara osagt. Men jag ser hur som helst mycket fram emot att läsa nya Bang.
Så här presenteras den nya redaktionen i pressmeddelandet:
Sonja Schwarzenberger har i många år verkat som programledare för Sveriges Radio P3, bland annat för Frank och Kvällspasset. Hon startade det första radioprogrammet om kläder med Sonjas Garderob och har också gjort en serie avsnitt för SVT:s Packat och Klart. Sonja Schwarzenberger har även medverkat som författare i antologin Könskrig och skrivit krönikor i Punkt.se.
Lawen Mohtadi har främst jobbat som samhälls- och kulturjournalist på en rad redaktioner på Sveriges Radio, däribland Folkradion, Front i P3, Studio Ett och Kulturnytt. Som frilans har hon återkommande medverkat i Expressens kultursida, Arena och Hufvudstadsbladet. Lawen Mohtadi är en av grundarna och redaktörerna för den feministiska och antirasistiska tidskriften Slut.
Cajsa Unnbom är journalist, formgivare och webbarbetare. Som redaktör för tidskriften Artikel 14 har hon i flera år bevakat migration och flyktingpolitik. Hon är formgivare för tidskriften Slut, deltar i intersektionell aktivism och har bland annat arbetat för RFSU, Rädda Barnen, FARR, Stockholm Pride, Kom Ut och TCO.
Bilden kommer från bang.se och är tagen av Maria Zerihoun.
Andra intressanta bloggar om: politik, feminism, bang, sonja schwarzenberger, lawen mohtadi, cajsa unnbom
Efter tre månader av manusförfattarstrejk i USA, och med den stillaståpende tv-dramaproduktion, har nu författarfacket WGA och arbetsgivarna kommit överens om ett avtal. Imorgon går författarna tillbaka till arbetet, men det kommer dröja ytterligare ett antal veckor innan några nya avsnitt av de nedstängda serierna kommer att sändas i USA. I Sverige går ju de flesta serier med ganska lång fördröjning så det kommer att märkas mindre här.
Är man nyfiken på hur produktions- och sändningsschemat ser ut framöver vet tv-skvaller-bloggaren Michael Ausellio som vanligt mest. Är man mer intresserad av politiken bakom strejken, rekommenderar jag Roger Wolfson på Huffington Post som ger en bakom-kulliserna-bild av organisationen som gjorde strejken till en facklig seger.
Läs även andra bloggares åsikter om strejk, tv, författarstrejk, hollywood, tv-serier, facket, kultur, politik
Att det är betydligt lättare att göra en bra sågning än en bra hyllning är ett välkänt faktum inom (kultur)kritiken. Kanske är det delvis en kvarleva av 90-talets ironi - det är ju mycket mindre farlgit att definiera sig utifrån någon man inte gillar än något man faktiskt tycker om eller uppsakttar. Men igår läste jag först Schampoo rising som skriver just om detta, om svårigheten med kritik och ett upplyftande exempel, arkitekturtidskriften med jsut namnet kritik.
Och när jag sedan bläddrade i senaste Fokus hittade jag ett utmärkt exempel på att det faktiskt går att komma bort från det slentrianmässiga sågandet. Jessica Gedin skriver (bara i pdf på nätet) en lågmäld hyllning till något väldigt otippat: popsångaren Martin Svenssons debutroman “Hej! Mitt namn var Elton Persson”. Där hon förväntat sig att få göra en sågning blev hon glatt överraskad. Eller som hon avslutar artikeln:
Och på ett sätt är »Hej! Mitt namn var Elton Persson« en liten pärla, en pärla för svin – svin som jag, som sökte ett skvaller men fann en skribent.
Läs även andra bloggares åsikter om kultur, litteratur, böcker, kritik
För i så fall har du verkligen missat något. Mad Men, nyss belönad med två Golden Globe-priser (bästa tv-drama och bästa manliga huvudroll i tv-serie) handlar om reklambranschens 60-tal i New York och är snygg, välspelad, rolig, smart skriven och inte så lite intressant. Serien hade premiär i Sverige på kanal 9 förra veckan, och ikväll går de två första avsnitten i repris kl 21.00 och 21.55. Följ den fortsättningsvis på torsdagar eller söndagkvällar, alltså.
Läs mer om Mad Men hos Teresa.
Läs även andra bloggares åsikter om tv, tv-serier, mad men, kanal 9, kultur
I januari startar Sveriges radio Teologiska rummet som ett komplement till väletablerade Filosofiska rummet, skriver Dagen och Kyrkans tidning. Var fjärde vecka ska samtal föras om teologiska och religionsfilosofiska frågeställningar som “Hur länge ska vi vänta på Kristi återkomst?” och ”Är dogmer nödvändiga?”. Första avsnittet sänds 27 januari kl 17.00 i P1 undr ledning av programledare och producent Peter Sandberg, och då kommer gästerna KG Hammar och doktoranden i filosofi Jonna Bornemark att komma och prata om ämnet: ”Kan man definiera Gud?”.
Religiösa program i radio och tv är ett aktuellt ämne och väcker känslor såväl hos religiösa grupper som kritiker. De flesta sådana program - åtminstone i svensk media - brukar antingen vara gudstjänster och andakter eller mer journalistiskt material. Den här sortens intellektuella samtal förekommer men har inte haft någon fast plattform. Jag ser mycket fram emot Teologiska rummet - programmet i sig men faktiskt också vilka reaktioner det kommer att få.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om religion, teologi, teologiska rummet, sr, radio
I helgen såg jag den fantastiska Children of men och kan varmt rekommendera alla att göra detsamma. Filmen (regisserad av Alfonso Cuarón som bl a gjort den tredje Harry Potter-filmen) utspelar sig drygt 20 år i framtiden, där mänskligheten av okänd orsak blivit infertil. Inget barn har fötts på över 18 år och hopplösheten har brett ut sig över världen. De flesta länder ha helt gått under, och Storbrittanien har blivit en polisstat där illegala (dvs alla) immigranter placeras i läger och/eller deporteras. Huvudpersonen Theo, en desillussionerad tidigare aktivist som nu blivit statstjänsteman blir kontaktad av sitt ex för att hjälpa till att transportera en kvinna utan giltiga resehandlingar. Det visar sig att hon är gravid, något av ett mirakel men som också gör henne intressant för ett antal olika krafter i samhället.
Children of men är något av en klassisk postapokalyps/framtidsdystopi med tillhörande kombination av teknologi och kaos - ett superkontrollerat samhälle på bristningsgränsen. Som alla goda framtidsskildringar är den i första hand en kommentar till sin egen tid, och flyktinglägret som visas från insidan bär stora likheter med hur åtminstone jag tänker mig Guantanamo Bay. Enligt imdb.com finns också vissa visuella gestningar av bilderna från Abu Graib som skymtar förbi i en scen.
Mer än något annat är Children of men en utforskning av vad som händer med världen när hoppet försvinner, och hur hoppet kan återupprättas. Det är snyggt, genomarbetat, välspelat (Clive Owen och Clare-Hope Ashitey i huvudrollerna och bl a Julianne Moore och Michael Cain i starka biroller), har några osannolikt långa tagningar i väldigt starka scener och är, oavsett innehållet, värd att se bara för hantverket.
Jag hade förmånen att få se filmen tillsammans med några personer från flera länder som forskar kring religion och medier/populärkultur vilka var oerhört intressanta att samtala med efteråt. Vi pratade mycket om den religiösa symboliken i filmen, som i vanlig ordning överhuvudtaget inte nämnts i ngåra svenska recensioner. Kanske beror det på vår förförståelse, men i vissa scener är det svårt att inte se bilderna av mamman och barnet och den ställföreträdande fadern i en krigszon som möter omgivningens förundran som en modern gestaltning av den heliga familjen och födelsescenen i Betlehem - barnet som ger världen hopp. (Läs mer om detta i en artikel av Thomas Axelsson, en av de tidigare nämnda forskarna, i senaste numret av Trots allt - artikeln dock ej på nätet.)
Children of men finns på dvd nu, missa inte!
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om film, recension, children of men, clive owen, Clare-Hope Ashitey, alfonso cuaron, övervakningssamhället, hopp, kultur
You are currently browsing the archives for the kultur category.
