Religion och feminism – inte nödvändigtvis motsatser

Denna vecka skriver jag huvudledare i Tro och politik – självklart med utgångspunkt i att det idag är internationella kvinnodagen.

Vi som är feminister i olika tros­traditioner har mycket att göra för att våra samfund och grupper ska leva jämställt och jämlikt, och har mycket att bidra med i den feministiska kampen i samhället i stort. Strukturer som gör skillnad på människor finns överallt, i sekulära såväl som religiösa sammanhang. Men utan respekt för våra olika traditioner och religioner kan vi aldrig åstadkomma ett verkligt syskonskap.

Sen har jag nog inte länkat till min förra text i tidningen, om behovet av en kunskapsbaserad politik:

Utan kunskap, som vi får genom forskning, kan vi aldrig bygga framgångsrika samhällen eller lösa våra gemensamma problem. Men vi måste också ha en idé om såväl vilka problemen är som vart vi vill komma, alltså hur vi vill att samhället ska se ut. Och vi måste framför allt ha tilltron till att det faktiskt går att göra något.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

En riktig kunskapsskola

I veckans ledare i Tidningen Broderskap skriver jag om en riktig kunskapsskola – en som bygger på forskning, till skillnad från Jan Björklunds skolreformer som inte har något stöd i pedagogisk forskning.

Ett illustrativt exempel kom i Unt i helgen (efter att broderskapstidningen gått i tryck) där några pedagogikforskare från Uppsala Universitet pekar på att kraven på tidigare betyg inte har något stöd i forskningen. Den kritiken slår kanske hårdast mot regeringen, men även de rödgröna bör fundera på hur bra det är att gå med på problembeskrivningen att ”kunskapsskola” är samma sak som ”betygsskola”.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Ledare om religionsämnet i skolan

Jag har skrivit veckans ledare i Tidningen Broderskap på ett bekant tema för läsare ev den här bloggen: de nya kursplanerna för religionskunskap i skolan. Jag har ju skrivit om det tidigare.

Desto viktigare är frågan om vilken bild av och syn på religion, olika religiösa traditioner och människors erfarenheter av religion som förmedlas i skolan. I en tid då vi både ser en ökad sammankoppling mellan religion och terrorism, våld och krig (inte minst medialt) och ett ifrågasättande av religiösa traditioner, samtidigt som det finns ett stort intresse och nyfikenhet på nya och gamla religiösa traditioner i vårt land, blir det viktigt både med sakinnehållet och attityden till religion som förmedlas i skolan. Är religion något konstigt och annorlunda som ”de andra” ägnar sig åt, eller en viktig och naturlig dimension i många människors liv? Är religion fasta och färdiga system med dogmer och regler, eller dynamiska, mångfaldiga och inbördes olika?

Läs hela ledaren här.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Studieavgiftselndet

Jag har ju glmt lnka: i mndags skrev jag ledare i Tidningen Broderskap om regeringen frslag att infra studieavgifter och vikten av att socialdemokraterna gr om, gr rtt i denna frga.

Sorgligt nog har Socialdemokraterna varit drivande i detta. Efter ett kongressbeslut 2004 har partiet fresprkat avgifterna och tog inte heller chansen att ndra inriktning p den senaste kongressen. Risken r allts verhngande att denna utveckling fortstter under en rdgrn regering. Vi behver en frdjupad diskussion i partiet om vilken roll utbildningen ska ha i svl det svenska samhllet som de internationella relationerna. Med utbildningen som en handelsvara och inte i frsta hand ett kraftfullt verktyg i arbetet fr ett jmlikare, rttvisare och mer framgngsrikt samhlle r Socialdemokratin inne p en farlig vg.

Ls hela ledaren hr.

Andra bloggar om: , , , , ,

Ngra inlgg frn Almedalen

Som tidigare meddelats har jag varit i Almedalen och dr hngt med Broderskap och bloggat p deras blogg Kristen vnster. Det har varit mnga andra som skrivit och vi har tillsammans bevakat en lng rad seminarier och alla talen. Hr kommer en lista p mina inlgg, men jag kan varmt rekommendera att lsa mer p bloggen n bara de inlggen.

Peter Eriksson talade till derda

religion och politik spretigt ochstort

Ntrot bloggarna har frndratnyhetsfldet

Religionsfrihet ett bortglmt perspektiv iutrikespolitiken?

Frvirrad utfrgning av kyrkopolitiker (och andra) iDomkyrkan

Mindre plstcenterpartist

Morgonandakt tisdag det frlorademyntet

Andra bloggar om: , , , , ,

Veckans ledare

Imorgon bitti nr ni vaknar (om ni inte r uppe ohemult tidigt) sitter jag p ett plan till Grekland och semester i solen. Allts kan jag inte lnka till min ledartext i Tidningen Broderskap – men den borde dyka upp under dagen imorgon hr. Den handlar om Svenska kyrkans vg mot ktenskap fr alla – ven samknade par.

Efter en vecka i solen syns vi i Almedalen. I Broderskaps program hittar ni mina morgonbner och jag kommer nog ocks finnas p Kristen Vnster. Och jag lr dyka upp p en del seminarier. Ses dr!

Religionens terkomst: hot eller lfte – eller en myt? Tal i Pastor Spaks park 31 maj 2009

Idag har jag hllit tal i Pastor Spaks park i Enkping, ett mte som hlls varje r till minne av ”socialistprsten” Spak som tog stllning fr arbetarnas sak och kom p kant med kyrkan och etablissemanget. Varje r inbjuds ngon talare att tala p ett tema som p ngot stt anknyter till Spak, och jag talade allts om religion och politik.
Kra mtesdeltagare,
det r en stor gldje och vldigt hedersamt fr mig att komma hit till Pastor Spaks park och f hlla tal p hans dag. Som temat antyder religionens terkomst s kommer det handla om religion och politik frn flera olika ingngar. En av dem r att jag sjlv, precis som pastor Spak, r bde prst och socialdemokrat, bde har ett politiskt engagemang och min hemvist i Svenska kyrkan. En annan ingng r att jag r forskare i religionssociologi vid Uppsala universitet, ett mne som handlar just om religionens plats i samhllet, och jag har bland annat gnat mig t frgor om religion och politik. Ytterligare en annan utgngspunkt r att vi r inne i ett intensivt valr om en vecka gr vi till val i Europarlamentet och i september r det kyrkoval. P Europanivn r frgorna om religionens plats i politiken nnu mer p agendan n i nationella val, och i kyrkoval handlar debatten kanske mer om politikens plats i religionen.

Har religionen gjort comeback-back i den svenska offentligheten och politiken? Frn att ha uppfattats som frnvarande och p utdende fr ngot eller ett par decennier sedan finns nu kyrkor och andra religioner p agendan, svl i det offentliga rummet som i politiken. r religionens terkomst ett faktum eller en myt? Tja, som i ganska mnga sammanhang, s beror det p hur man stller frgan. Jag tror att religion terkommit p dagordningen och blivit mer synlig, men att den i svl mnniskors liv som samhllet i stort inte frndrats srskilt mycket.

Nr de moderna samhllsvetenskaperna, som sociologi, brjade studera hur mnniskor och samhllen fungerar i mitten och slutet p 1800-talet, var de intresserade av religion. De ville, inspirerade av naturvetenskapens objektiva ansats underska sociala fenomen med samma precision och mtbarhet. De ville ocks se p mnniskan och de sociala sammanhangen utifrn, och frst den framvxande moderniteten och hur den frndrade samhllena. Av sociologins fder var det flera som intresserade sig fr religion, och vilken funktion den fyllde fr den sociala gemenskapen och samhllet, snarare n det teologiska innehllet. Marx menade att religionen var ett uttryck fr de fattigas och frtrycktas behov av trst eller mening, och var vertygad om att religionen skulle frsvinna i det klasslsa samhllet. Weber beskrev moderniteten som en rationalitet som alltmer skulle ta ver vrlden och mnskliga system och leda till en avfrtrollning av vrlden, dr ven religionen skulle marginaliseras allt mer. Dessa synstt blev dominerande inom religionssociologin lng tid framt. Gemensamt fr de flesta som studerade religionens plats i samhllet tminstone fram till 1970-talet var att de i mer eller mindre grad anslt sig till den s kallade sekulariseringstesen: att religion eller religis tro och modernitet inte gr att kombinera, och att nr ett samhlle blir mer och mer modernt blir det per definition mindre och mindre religist. En del fokuserade frmst p den offentliga nivn en grundlggande del i vad som gr ett samhlle modernt r en kande differentiering och specialisering, allts att varje institution fr en allt mer avsmalnande och specifik uppgift. Frr hade socknen som var bde frsamling och kommun hand om allt frn skola till fattigvrd, omsorg och husfrhr. Idag har varje myndighet, sektor eller institution hand om sin specifika bit. Kyrkan har gtt frn att vara ett vergripande sammanhang till att bli en religis specialist, och drmed allt mer marginaliserad. Religionen skulle bli och det var bde en frutspelse och en uttalad nskan en privatsak, ngot den som ville kunde hlla p med men som inte hade plats i det offentliga. Andra sekulariseringsteoretiker specialiserade sig p den individuella nivn, och hvdade att mnniskor p individniv skulle bli allt mindre religisa svl i trosvertygelser som religist beteende. Frklaringarna till det var flera ngra menade som Marx att nr mnniskor fr det bttre behver de inte tron lngre, andra menade att rationaliteten skulle ta ver som frklaringsmodell, andra att pluralismen – det faktum att mnga olika ansprk p sanning finns nrvarande samtidigt i mnniskors medvetande skulle gra tron p en sanning verhuvudtaget mindre sannolik.

P mnga stt r det hr ju den bild som finns av religionens, eller i alla fall kyrkans och den kristna trons plats i Sverige idag. I vardagligt tal anvnds ju ordet sekularisering ungefr s, som avkristning, att mnniskor blir allt mindre troende, gr mindre i kyrkan och att kyrkans stllning och inflytande i samhllet minskar. Och det stmmer i viss mn: ungefr 10% (beroende p hur man rknar) sger sig tro p Gud, ett ftal procent gr i kyrkan regelbundet, andelen som konfirmeras har halverats sen 70-talet, fr att ta ngra exempel. Samtidigt r bilden inte s enkel.

Idag r sekulariseringstesen ifrgasatt: det r uppenbart i det i stora delar a vrlden r fullt mjligt att kombinera modernitet och religiositet. Det klassiska exemplet r naturligtvis USA, men ven i mnga utvecklingslnder gr en snabbt vxande ekonomi och modernisering hand i hand med religisa vckelser. Pingstrrelsen och andra karismatiska kyrkor vxer enormt i Latinamerika, Asien och Afrika, och ven Islam vxer p mnga hll. Frn att tidigare ha uppfattat Europa som fregngaren, dr alla vrldens lnder mer eller mindre skulle flja samma utvecklingskurva, r norra och vstra Europa snarast att betrakta som ett srfall, ett exceptional case som religionssociologen Grace Davie kallat det.

ven i Sverige r bilden mer komplex. Visserligen har mnga av de processer jag beskrev tidigare realiserats i Sverige, och religionen uppfattas i stort som en privatsak, som ngot en liten, kanske lite udda minoritet hller p med, eller ngot som r en lustig rest frn frr. I alla fall i vissa sammanhang. Men om man tittar p siffrorna, s r runt 73% av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan, och till det kommer alla medlemmar i de klassiska frikyrkorna, de ortodoxa och katolska frsamlingarna och ett vxande antal muslimer och andra trosbeknnare. En stor andel av alla barn i Sverige dps, och hlften av alla vigslar som blir allt fler sker i kyrkan. En massiv majoritet av alla begravningar sker i ngot religist samfunds regi. Nr en kris intrffar, oavsett om den r av Tsunamimtt eller en olycka p en mindre ort, r kyrkan ofta samlingsplatsen. Kyrkornas och i viss mn andra religioners nrvaro p sjukhus, skolor, fngelser och hgskolor liksom i mnga andra offentliga sammanhang r uppskattade och efterfrgade och tas ofta fr givna. r vi verkligen vrldens mest sekulariserade land som ibland hvdas?

Frgan i titeln handlade om religionens terkomst, vilket ju antyder att den varit borta. Har religionen terkommit eller alltid funnits men r mer synlig nu? Jag lutar t det senare. Vissa samhllsfrndringar r reella, framfr allt att vi genom migrationen till Sverige idag har en mngd olika religisa grupper och individer, varav mnga inte alls har samma instllning som blivit norm i Sverige, att tron och religionen ska vara en privatsak. Det byggs mosker och tempel, vi ser hijabs och turbaner och andra kldesplagg, allt fler vill ha rtt att utva sin religion ven i det offentliga. Och tskiljandet av Svenska kyrkan frn staten har inte lett till att kyrkan marginaliserats utan snarare blivit en fri aktr som brjar inse sig efterfrgad. Man kan nog ocks se mer av ett ifrgasttande av att 1900-talets moderna rationalitet som trodde sig kunna erbjuda lsningar p allt inte riktigt rckte till. Den avfrtrollning som Weber pratade om har i ngon mn vnt och mnga talar om en lngtan efter mystik och andlighet, att vi inte har svaren p alla frgor. Mening, sammanhang, riter och berttelser behvs.

Samtidigt kan man fundera p vilken religion som terkommer, eller snarare blivit mer synlig. En utvecklingstendens som varit tydlig i alla fall i vsterlandet r det som har kallats the turn to the self, allts en vndning int, mot sig sjlv. Om gudstro frr helt var inriktad p en Gud som var transcendent, dvs ngot utanfr, ovanfr, lngt borta, ngot helt annorlunda, uppfattar mnniskor idag mycket mer av att gud r immanent, ngot inom varje mnniska, en inre kraft. I samspel med den tilltagande individualiseringen gr det ibland mot att man uppfattar individen i sig, jaget, som heligt. Kombinerandet av element frn olika traditioner r vanligt, och dr det som funkar fr mig r det som r anvndbart och sant. Samtidigt vxer ocks, kanske i reaktion till detta, de mer konservativa och i vissa fall fundamentalistiska grupper, med enkla regler och frdiga svar, ett helt paket av sikter och livsstil.

Nu har jag talat om den svenska situationen. Internationellt och globalt r det onekligen s att religion ftt ny politisk kraft, eller tminstone blivit en viktigare faktor fr att frst konflikter. Efter 11 september 2001 uppfattas islamismen som tminstone den amerikanska vrldsordningens fiende, och har drmed i ngon mn tagit kommunismens plats p den konfliktaxel mot vilken vi sorterar vrlden. Det r otvetydigt s att religion, kanske sedan revolutionen i Iran 1979 blivit allt viktigare som legitimeringsgrund och kanske man kan sga organisering eller plattform fr politiska ansprk och politiska konflikter i vrlden. Frgan r dock om det r religionen i sig eller snarare just en samlingspunkt med i minst lika hg grad politiska motiv som andliga.

r d religionens terkomst eller nrvaro i det offentliga livet och i politiken ett hot eller ett lfte? Jag skulle vilka hvda att den har potential fr bde och. Det beror p i vilka sammanhang, p vilket stt och vilken religion som dyker upp. Ofta nr mnniskor sger att religion och politik inte har med varandra att gra, uppfattar jag det som att man frutstter att tron eller religionen r en konservativ kraft. Det uppfattas som ett likhetstecken mellan religion & politik och kristen hger. Men s r inte fallet, varken i Sverige eller utomlands. Det finns en kristen vnster, och det finns mnga troende mnniskor som kanske inte knner sig s bekvma med hger-vnsterskalans etiketter, men som har ett brinnande engagemang fr solidaritet, jmlikhet, en vrld dr svl milj som mnniskor behandlas med rttvisa och respekt, grundade i progressiva vrderingar.

I de sammanhang dr religionens nrvaro ska ses som ett lfte, ngot positivt, finns det flera utgngspunkter. Ofta handlar det om mnniskor som har sin tro som grund fr engagemanget. Dr en vertygelse om mnniskors lika vrde grundat i tron att mnniskan r skapad till Guds avbild, en lngtan att bygga guds rike leder till konkret politiskt engagemang. S har det varit ocks fr mig jag har varit kristen hela mitt liv, men blev socialdemokrat frst i vuxen lder efter att ha insett att min tro p solidaritet som vckt ett internationellt engagemang ocks innebar att jag behvde engagera mig fr ett mer solidariskt samhlle hr hemma. Fr mig r inte mina politiska uppdrag i kommunen eller inom studentpolitiken ngot annat n min tro, utan r snarare uttryck fr min vilja att stta tron i handling och bidra till att gra tillvaron lite bttre i de sammanhang jag finns. Sen kan ocks religionen vara en konstruktiv kraft inte bara p individniv utan ocks i samhllet. Inte minst det sociala arbete och de mjligheter kyrkor och frsamlingar kan vara som plats fr samtal, som lokal organisatr och som kanal ut i grupper som samhllet annars kan ha svrt att n.

Det som jag ser som hotet, eller problemet med religionens nrvaro i politiken, r framfr allt nr det anvnds som legitimering. Det mste vara tydligt vilket mandat man som politiker verkar p, och vad som r den gemensamma grunden. Den som r folkvald eller andra som verkar inom politiken fr den delen kan inte ha ngon annan legitimeringsgrund n de demokratiska besluten och majoriteten. Visserligen kan ens eget samvete sga en vad som r rtt och fel men att hvda religisa sanningar fr att en viss politik r ndvndig och exempel finns inte s lngt borta, som frbuden mot abort i flera EU-lnder. Oavsett hur man sjlv ser p frgan, s blir det i mina gon mycket problematiskt om en lagstiftning ska bygga p annat n majoritetens vilja, och att ngon stndpunkt i princip r oantastlig, s lnge den inte krnker mnskliga rttigheter eller annat skydd,

Ibland anvnds ocks religion fr att gmma en politisk agenda oftast en konservativ sdan. Det hnder inte sllan att mnniskor hvdar att de bara vill det som r allmnna kristna vertygelser, men som innebr tydligt konservativa frslag i realiteten. Det finns verhuvudtaget en tendens att uppfatta vnstersikter eller progressiva vrderingar som just politiska medan liberala eller konservativa sikter uppfattas som ngon sorts status quo eller sunt frnuft utan politisk anstrykning. D kan det ju vara extra tacksamt att hvda att det r problematiskt med politik och religion om man sjlv vill hvda att ens egna sikter inte r politiska.

Men faktum r att det finns ingen sjlvklar kristen politik eller religis konsekvens. Genom historiens lopp har tron och religionens anvnds fr att organisera befrielserrelser och fr att frtrycka ursprungsbefolkningar, den har lett till krig och till fred och frsoning. Tron har en kraft att gra mnniskor brinnande, att samla och ge kraft, men den kan ocks missbrukas. Och ven om man r ngorlunda verens om mlen, behver en kristen eller muslim inte vara verens med sina trosbrder och -systrar om vilka vgar och medel som r bst. Det str inget i Bibeln om hur man ska organisera vlfrdstjnster i ett postindustriellt samhlle eller om vrnskatt eller studiemedelssystem. Det handlar om att hitta en helhetssyn utifrn sina vrderingar och sin tro och sina erfarenheter.

Fr mig om jag ska vara lite personlig har det mycket handlat om att f vara en hel mnniska. Nr mnniskor sger att tro och politik inte hnger ihop och vill skilja de t fullstndigt, d fr jag lite problem. Jag r kristen, har valt att gna mitt liv i kyrkans tjnst och min tro och min hemhrighet hos Kristus r en av mina viktigaste identiteter. Det kan jag inte kliva ur. Och ven om man kan hvda att det ska vara en privatsak s r det inte det det r en grundlggande del av mig och en viktig del av min tro r den fr konsekvenser fr hur jag lever mitt liv och vilket ansvar jag har fr att gra vrdlen omkring mig till en bttre plats att leva i, inte bara fr mig. Och s finns det andra som menar att kristen kan man ju vara men partipolitisk, det blir problematisk. Men fr mig r ven det en grundlggande del, att jag vill ta stllning, vill ge mitt std fr den vg framt som jag tror leder till en rttvisare vrld och ett varmare samhlle. Ett stt att hitta gemensamma lsningar p gemensamma problem, dr var och en inte r lmnad fr sig sjlv utan dr vi hittar samhllssystem fr att bra varandras brdor och lska vr nsta. Sedan kan man gra det p olika stt, men fr mig har partipolitiken dels varit ett stt att beknna frg och frdjupa mig ideologiskt, dels ett stt att vara med och ta ansvar dr jag kan. S jag str hr, som kristen och socialdemokrat, och kan inte annat. Jag har stor respekt fr att mnniskor har andra uppfattningar och kommer till andra slutsatser, men fr mig hnger det ihop.

S jag tnker rsta s p sndag, fr jag tror att vi behver ett mer solidariskt Europa, och jag tnker kryssa en broderskapare, Sdertljetjejen Evin Cetin som vill arbeta fr ett mer solidariskt flyktingmottagande och en ansvarsfull utrikespolitik, frgor om fljt mig och engagerat mig liksom mnga andra kristna i vrt land. Och drfr, fr att jag r kristen och socialdemokrat, kandiderar jag sjlv i valet till Svenska kyrkan i september och vill fortstta arbeta i kyrkomtet fr en kyrka som finns dr mnniskor finns, som kan predika evangelium till befrielse och upprttelse fr alla mnniskor och som prglas av frihet, jmlikhet, solidaritet och hllbarhet.

Om pastor Spak kom i konflikt med omvrlden nr han agiterade och talade politik frn predikstolen, s r det inte heller alltid ltt att tala om Gud och sin tro i den politiska talarstolen. Och visst finns det ibland risker med mtet mellan tro och politik. Men ven om religionens terkomst i viss mn r en myt, s r det onekligen s att det kommer finnas mnniskor som drivs av sin tro i politiken och religisa frsamlingar och organisationer som har mycket att bidra med fr att bygga en lite bttre, lite mer solidarisk, lite rdare och lite grnare vrld. Det r en kraft att rkna med.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , ,

Studiemedlet mste g att leva p

Ledartext publicerad i Tidningen Broderskap nr 14/09 (6 april).
Vem ska egentligen kunna utbilda sig? Frgan infinner sig nr man lser betnkandet frn den Studiesociala kommitten som presenterades i veckan, srskilt i ljuset av regeringens politik p omrdet i vrigt. Kommitten tillsattes fr att frstrka studenternas villkor och framfr allt trygghetssystemen, men verkar mest vara inriktad p genomstrmning, dvs att f igenom studenterna s fort som mjligt.

Tillgng till hgre utbildning r frutsttning fr utveckling – svl fr individen som fr samhllet. Fr individen en mjlighet att frverkliga sina drmmar eller bredda sina mjligheter infr framtiden, fr samhllet som helhet innebr en vlutbildad arbetskraft och bildad befolkning en mngd positiva saker. Utbildning lner sig, helt enkelt. I mnga lnder, liksom i Sverige frr, r hgre utbildning ett privilegium fr ngra f. I Sverige har utbildningen genom medvetna politiska beslut blivit tillgnglig fr mnga mnga fler. Det handlar dels om en utbyggd hgskola utan avgifter, dels om ett jmfrelsevis generst studiemedelssystem tillgngligt fr alla.

I princip ska tillgngen till hgre utbildning inte styras av individens resurser eller bakgrund i Sverige. nd spelar just detta stor roll det r 6-7 gnger mer sannolikt att ett akademikerbarn lser vidare n ett barn till arbetare. Drfr r det allvarligt att regeringens politik liksom kommitens frslag syftar till snvare regler fr studiemedel, mer betoning p att studenterna ska arbeta vid sidan av studierna och en risk fr ett begrnsat studentinflytande. Utbildningen blir allt mer ngot fr de skra som vet att de klarar sig, och allt mer ett risktagande den utan akademisk bakgrund inte unnar sig. Dessutom minskas antalet platser samtidigt som de mnga 90-talisterna snart tar studenten.

Om Sverige ska st sig i den internationella konkurrensen, men ocks vara ett land dr mnniskor kan frverkliga sina drmmar, mste vi ha en kraftfull politik fr hgre utbildning. Ett bra frsta steg vore att gra studiemedlet mjligt att leva p – under hela utbildningen.
Andra intressanta bloggar om: , , , ,

Ledarskribent i tidningen Broderskap

I mndags nylanserades tidningen Broderskap – i ny form under nya chefredaktren Ida Holmberg kommer tidningen att ges ut p mndagar framver. Hemsidan har n s lnge inte ftt s mycket ny form, men det ska enligt uppgift vara p gng.

En av nyheterna r den nya ledarredaktionen, som bestr av chefred Ida, Ulf Bjereld samt undertecknad. Var tredje vecka kommer jag skriva huvudledare och ibland – som i veckans nummer – ett mindre ledarstick.

Det knns som ett roligt och utmanande uppdrag och jag ser mycket fram emot att skriva regelbundet – och att f feedback frn lsarna. Min frsta text handlar om studiemedlet och kommer i en egen post hr p bloggen strax.

Andra bloggar om: , , , , , , ,