Den här veckan skriver jag på Sista ordet i Tro & politik, om välgörenhet:

I den glättiga och kommersiella julretoriken går julens budskap ut på att vara snäll. Vara snäll och ge varandra dyra presenter, och vara snäll och ge en slant till de fattiga. En hundralapp i bössan en gång om året dövar det dåliga samvetet och sen konsumerar vi som vanligt.
Visserligen smakar inte en ostmacka bekostad av dåligt samvete sämre än en ostmacka bekostad av mer altruistiska skäl, som ofta påpekas.

Men en sådan ostmacka minskar inte klyftorna i vårt samhälle och förändrar inte orsakerna till fattigdom. Så länge situationen ser ut som den gör kommer akuta insatser behövas. Men utan att förändra de grundläggande problemen kommer ostmackorna aldrig räcka för att förändra situationen.
Julens budskap enligt den kristna tron handlar inte om snällhet. Julen handlar om att Gud blir människa och solidariserar sig med mänskligheten genom Jesus och delar våra liv. För mig är det kärnan i julens budskap – solidaritet. Att vi sen firar det genom att träffa våra nära och kära, dela med oss av presenter och äta god mat är inget fel, men det handlar inte om välgörenhet och någon ytlig snällhet, utan om att det är solidaritet som kan skapa verkliga band mellan människor.
Välgörenhet kan lindra det akuta symptomet, men det kan aldrig förändra ett samhälle i grunden. Tvärt­om riskerar en symbolisk gåva till välgörenhet att cementera de strukturer som finns och minska vår verkliga solidaritet men människor och vår vilja att arbeta praktiskt och politiskt för en annan värld.

Läs hela texten här.

Det här blir sista gången jag skriver i Tro & politik för ett tag framöver. Anledningen till det är att jag efter nyår lämnar min vardag i Uppsala för en termin som gästdoktorand på ett universitet i Toronto, Kanada. Min plan är att återuppta ett mer regelbundet bloggande igen, men de politiska reflektionerna och analyserna kommer nog blandas upp mer med vardagsbetraktelser från mitt tillfälliga hem på andra sidan Atlanten, bilder och småsaker. Hoppas ni stannar kvar och läser ändå.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, välgörenhet, tro & politik, toronto

Det har inte blivit ens särskilt mycket sporadiskt bloggande här på länge. Det beror delvis på helt andra saker i mitt liv, men också på att jag har tyckt att det har känts trögt. Jag har antingen tyckt att jag inte har så mycket att säga, eller att jag har alldeles för mycket att säga att jag inte kommer få till någon vettig text. Förr, när jag bloggade mycket, kunde jag skriva korta texter och nappa på snabba bollar och kommentera saker som händer. Men i och med att bloggandet blivit alltmer sällsynt har jag också höjt kraven för mig själv och tänkt att texterna behöver ha mer substans och längre hållbarhet.
Den senaste veckans kaos i partiet har jag tyckt varit oerhört jobbigt, och det har varit bÃ¥de intressant och plÃ¥gsamt att läsa en del av de mer nyanserade och initierade analyserna av vad som händer. Jag tänker främst pÃ¥ Torbjörn Nilssons artikel i Fokus men även andra. Jag hÃ¥ller delvis med om analysen, men inte helt. Och framför allt tycker jag att det finns mycket mer att säga – kanske om spelet och bakgrunden, men framför allt om politiken och organisationen.
En av mina slutsatser de senaste dagarna har varit att det kompetenstapp som skett inom partiet varit förödande, och att jag verkligen hoppas och förväntar mig att människor som har mycket erfarenhet, kunskap och idéer ställer dessa till partiets förfogande. Och då kan jag ju inte vara sämre själv. Jag vet inte om jag har så väldigt mycket att komma med, men det duger inte att sitta på kammaren och formulera mer eller mindre skarpsynta analyser om sakernas tillstånd.
Kanske blir det kortare kommentarer, kanske längre analyser. Kanske forskning, kanske tyck. Hur som helst ska jag göra vad jag kan för att bidra till reflektion, analys, politik och engagemang för en återupprättad socialdemokrati och valseger 2014. Det låter ju pretentiöst, men något mindre mål kan vi ju inte ha.

Nästa bloggpost kommer ikväll. Den ska handla om medialiseringsteori och skillnaden på struktur och konspiration.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, kris, nystart, blogg