månadsarkiv: juni 2010

Krantz blandar bort korten – om takbelopp, utbildningsplatser och vad som kostar pengar i högskolan

Postat av
Svara

I en artikel på Newsmill går högskole- och forskningsminister Tobias Krantz till storms mot den socialdemokratiska kritiken mot regeringens utbildningspolitik (ja, han går egentligen till försvar men formulerar sig som om det var han som var oppositionen). Till sin hjälp har han årets siffror från Högskoleverket, där det framgår att fler studenter än någonsin studerar i den svenska högskolan, och att socialdemokraternas kritik är grundlös och felaktig.

Ministern har såklart rätt i att HSV:s siffror stämmer och att det finns fler studenter i högskolan än tidigare. Men frågan är dels om det är så enkelt att säga så, dels om det är regeringens förtjänst. För det första så är systemet för tilldelningen av utbildningsplatser och pengar till lärosätena en komplicerad historia. Det är inte riktigt så enkelt som att regeringen tilldelar platser som högskolorna sedan fyller, och att det stora antalet studenter just nu beror på att regeringen gett mer till lärosätena. Systemet går ut på att lärosätena får uppdrag och sedan pengar per student (både för registreringar och prestation) upp till ett takbelopp, vilket är det högsta beloppet som betalas ut, oavsett om lärosätena utbildar fler. Om ett lärosäte inte når upp till takbeloppet kan en del av det sparas till kommande år, och då täcka ev överproduktion, alltså om man utbildar fler studenter än tänkt. Antal platser är inte heller en så enkelt att se – i vissa utbildningar som läkare eller jurist är det någorlunda enkelt i och med att antalet platser som går att ta in är begränsat och det är i princip alltid fullt och studenterna följer programmet i någorlunda tydlig ordning. Men på många kurser och program finns tomma platser, många program består av kurser som söks och läses i frivillig ordning och många studenter plockar ihop fristående kurser till en egen utbildning. Många släpar efter men tar sedan många poäng på en gång i ett ”uppsamlingsheat”, andra återgår till utbildning efter uppehåll. Allt detta gör att antalet tagna poäng och antalet studenter inte bara beror på takbeloppet och utbildningsuppdraget utan också på massor av andra faktorer också.

En sådan stark faktor är arbetsmarknadsläget. Många studenter stannar kvar och läser en extra kurs när de inte erbjuds jobb direkt, studenter som har gamla rester passar på att göra dem mellan jobb/utbildning, andra som sökt mest för säkerhets skull påbörjar utbildningar som de kanske inte hade gjort om de haft andra alternativ. Som universitetskanslern Flodström uttrycker det i HSV:s pressmeddelande om rapporten:  Lågkonjunktur i ekonomin ger högkonjunktur i högskolan.

Regeringen har visserligen gett ett lite större uppdrag för 2010 och 2011, men det handlar om tillfälliga pengar. Och många av de studenter som räknas in i HSV:s statistik nu går över takbeloppen och bekostas alltså med lärosätenas egna sparade medel. Om de tillfälliga platserna inte blir permanenta kommer det behövas en rejäl neddragning 2012 på många utbildningar. Att då hävda som Krantz att regeringen satsar mer än någonsin och att lärosätena fått mer än någonsin är en sanning med modifikation. (Det här handlar om grundutbildningen, ska sägas. I forskningsanslag har regeringen mycket riktigt gjort stora satsningar, även om det kan diskuteras hur fördelningen och den politiska styrningen påverkat sektorn).

Regeringen har däremot gjort en del andra saker som Krantz också nämner, som det nya kvalitetsutvärderingssystemet, avgifter för utländska studenter, avskaffat kårobligatoriet och startat en ny lärarutbildning. Frågan är vad av detta som skulle ge mer pengar till grundutbildningen? Kvalitetsvärderingssystemet har gjort nästan hela sektorn upprörda över ministerstyret (vilket iofs verkar välkomnas från vissa håll) och fått kanslern att avgå. Avgifterna för utländska studenter – som förövrigt inte är så vansinnigt populära inom högskolesektorn och absolut inte bland studentkårerna – innebär att takbeloppen sänks med motsvarande belopp 2011 och om inte lärosätena lyckas rekrytera lika många betalande studenter som man har idag så blir det alltså en inkomstsänkning för högskolorna. Förutom på några få håll innebär alltså avgifterna sannolikt kostnad snarare än intäkt, och vissa utbildningar som idag har stor andel utländska studenter kan få problem att ens få ge sina kurser. Kårobligatoriets avskaffande och den nya finansieringsmodellen har inneburit att på de flesta håll kommer studentkårerna få pengar till sin verksamhet ur grundutbildningsanslaget (eftersom regeringen ger anslag motsvarande c:a en tredjedel av vad utredaren satte som lägstanivå för bibehållen utbildningsbevakning av kårerna). Lärarutbildningen kan nog få en del positiva effekter men det tydligaste just nu är att det pågår ett enormt arbete då samtliga lärosäten måste skriva om samtliga kursplaner och ansöka om examensrätt på nytt för alla utbildningar. Detta pågår samtidigt som lärosätena väntar in den nya högskoleförordningen som innebär att hela organisationen måste få nya beslutsdokument. Det pågår helt enkelt ett enormt arbete på förvaltningarna runt om på lärosätena och om de ska kunna få flera så stora reformer genomförda på kort tid med bibehållen kvalitet återstår att se.

Krantz kan mycket väl kritisera socialdemokraternas (eventuella brist på) utbildningspolitiska satsningar inför valet. Men det vore klädsamt om han inte fultolkade statistiken och målade ut sådant som kostar för högskolorna som satsningar.

Andra intressanta bloggar om: , , , , ,

p.s. kommentarsfunktionen verkar fortfarande inte funka. jobbar på det. jag raderar inga kommentarer.

Dagen går vilse + tips om två intressanta sommarläger

Postat av
Svara

Tidningen Dagens beslut att att inte publicera annonsen ovan, har väckt enormt mycket uppmärksamhet. Tyvärr är det inte så förvånande, varken att annonsen stoppas eller att andra medier gärna hugger på historier som bekräftar att kristna i allmänhet och frikyrkliga i synnerhet är homofoba och inskränkta. Dock är just det här tyvärr ett exempel på just det senare. Eller, om inte homofoba och inskränkta, så åtminstone drivna mer av rädsla och en feg publicistiskt linje. Jag har inget vettigare att tillägga i den frågan än att hänvisa till Emanuel Karlstens modiga och ärliga beskrivning av sin tidigare arbetsgivare.

Personligen tycker jag den här historien är sorglig på flera plan. Förutom att den göder förakt för kristna (även om det är svårt att argumentera emot) så är det så sorgligt att Dagen som i övrigt varit en intressant röst nu helt går bort sig. Tidningen tappar också trovärdigheten i att hävda sig vara en röst för och i den samlade svenska kristenheten – genom att säga som Elisabeth Sandlund gjort ett antal gånger (bl a i P1 imorse) att Dagens läsare inte vill se något som förespråkar (eller accepterar?) ”utlevd homosexualitet” menar hon alltså att hon gör en tidning just för denna, alltmer krympande del av svensk kristenhet. Dessutom kan man väl tänka sig att även en del av de som liksom Sandlund tycker att det är ”en svår fråga”, vad nu det betyder, ändå kan leva med att se en påminnelse om att det finns olika sätt att handskas med en ”svår fråga” om det gäller ens eget liv. Till exempel att få åka på läger med andra ungdomar och läsa bibeln, fira gudstjänst och diskutera.

Det enda bra med den här historien är väl att EKHOs sommarläger nu får betydligt mer kännedom och spridning genom alla nationella medier än vad en liten annons i Dagen hade fått. Förhoppningsvis innebär det att ytterligare några kristna hbtq-ungdomar får möjlighet att komma på lägret som verkar vara en väldigt bra idé.

För den som vill ägna några sommardagar åt att diskutera progressiv teologi och bibelstudier utan att nödvändigtvis identifiera sig som hbtq-ungdom (även om ni såklart också är välkomna) bör snarast anmäla sig till Ung Kristen Vänsters sommarkurs Kristen och vänster? i Stockholm 1-3 juli. Ung kristen vänster är Broderskapsrörelsen/kristna socialdemokraters ungdomsnätverk, men kursen är öppen för alla rödgröna som vill lära sig mer om progressiv teologi mm. Föreläser gör bl a KG Hammar och Annika Spalde.

Uppdatering: kommentarsfunktionen har lagt av, som ni kanske sett. Om någon försökt kommentera så har jag alltså inte redigerat bort det utan det är något tekniskt fel. Min ideella techsupport jobbar på det, men eftersom den är just ideell så kan det dröja lite…
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Veckans ledare (+ en gammal och några ursäkter)

Postat av
1

Skrivandet och även länkandet här har varit sparsmakat på sistone efter en hektisk vår, men avklarade deadlines och sommartorka på mötesfronten borde betyda mer tid för bloggandet. Och under årets Almedalsvecka gör jag comeback som bloggare på Kristen Vänster, broderskapsrörelsens blogg.

Den här veckan har jag i alla fall skrivit ledare i Tidningen Broderskap utifrån förra veckans SCB-mätning. Jag avhöll mig från de värsta utfallen mot kritiken mot mätningen, men man kan väl bara stilla önska att journalister (och politiska kommentarer också, för den delen) vore lite bättre på grundläggande statistiska färdigheter. Mätningen kanske är aningen gammal och därmed säger mer om opinionen första halvan av maj än idag, men den är ENORMT mycket mer tillförlitlig på det den mäter än alla andra mätningar. just sayin.

Samma dag som SCB-mätningen presenterades öppnade det gemensamma rödgröna valcentret i Stockholm där man ska kunna organisera och mobilisera rödgröna valarbetare. Tyvärr har vi inte alltid varit bra på att ta vara på engagemanget som dyker upp i valrörelser. Det verkar ibland som att det krävs år av kaffekokning och/eller partimeriter för att dela flygblad eller stå i en valstuga. Nog är ett nyväckt engagemang baserat i egen erfarenhet av regeringspolitikens orättvisa effekter minst lika användbart i valarbetet som att kunna redogöra i detalj för budgetalternativ och handlingsplaner.

Sen har jag inte länkar till min förra ledare i broderskap trots att den är över en månad gammal, den handlade i alla fall om Sydafrika och nya Clintan-filmen Invictus.

Trots sin hollywoodsentimentalitet är det svårt att inte bli berörd av historien om hur Mandela och ANC lyckades göra försoning snarare än hämnd till ledstjärna i arbetet för att återupprätta Sydafrika och göra det till en demokratisk stat. Spänningen mellan de mer våldsamma och tveksamma elementen och Mandelas försoningslinje syns också i filmen, bland annat genom hans livvaktsskydd som består av män från ANC och FW. Och i den känslofyllda avslutningen på rugbystadion när folket börjar sjunga traditionella sydafrikanska kampsånger går det rakt in i hjärtat.

Sången de sjunger är nämligen Hamba nathi, nkululu whetu som fick den svenska texten Vandra med oss för vägen är lång när den bland många andra sydafrikanska kampsånger spreds i Sverige under 70- och 80-talen som en del av solidaritetsrörelsen mot apartheid. Säkert är det många fler än jag som lärt sig och sjungit dessa i svenska kyrkor under den tiden, och som då liksom nu känt en stark solidaritet med det sydafrikanska folket.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,