Lite l�nktips s� l�nge

Postat måndag 29 mars 2010 av Marta Axner

Svara

Det har inte blivit n�got bloggande senaste veckan vilket mest beror p� att jag har varit p� massa sp�nnande saker – som jag visserligen skulle vilja blogga om, men inte hunnit med. Kanske kommer en och annan text h�r om de sakerna snart.

Jag har i alla fall b�rjat uppdatera l�nklistan h�r i h�gerkanten. Det har mest kommit till forsknings- och utbildningsbloggar men n�gra andra ocks�, bland annat Julia Skotts intressanta Kroppsbildsprojekt.

Om det finns bloggar som ni tycker saknas i listan (vilket det s�klart g�r) tar jag tacksamt emot alla tips i kommentarerna.

Veckans ledare om Vellinge och flyktingmottagandet

Postat tisdag 23 mars 2010 av Marta Axner

Denna veckan har jag skrivit ledaren i Tidningen Broderskap. Det handlar om Vellinge kommun, flyktingmottagandet och att det vi ska vara r�dda f�r inte �r Sverigedemokraernas antal, utan deras id�er och politik oavsett vem som driver dem, aprop� f�rra veckans uppdrag granskning.

Det finns en l�rdom att dra av Vellinge. Det �r den enda kommun i Sk�ne d�r Sverigedemokraterna inte har mandat i kommunfullm�ktige. Sannolikt har de inget r�stunderlag eftersom den moderata majoriteten redan genomf�rt mycket av deras politik.

L�rdomen vi kan dra �r att det inte spelar s� stor roll om SD f�r mandat eller inte, utan vilket genomslag deras id�er f�r. Det stora hotet mot ett solidariskt Sverige med en r�ttss�ker asylpolitik och en politik d�r m�nniskors potential tas till vara och d�r alla f�r lika m�jligheter �r inte antalet sverigedemokrater. Det stora hotet �r deras politik och deras id�er.

L�s hela ledaren h�r.

L�s �ven andra bloggares �sikter om politik, tidningen broderskap, kristen v�nster, vellinge, flyktingar, sverigedemokraterna, moderaterna, solidaritet

Mer om religionskunskap i skolan och Björklunds miss i debatten

Postat söndag 21 mars 2010 av Marta Axner

Jag skrev för några veckor sedan om förslaget till ny kursplan för religionskunskap i grundskolan som blivit omdebatterad (ex i P1 morgon, Dagen, SvD och MoT). Då skrev jag att jag inte var särskilt orolig för att förslaget skulle försumma kristendomen (som det anklagades för), och efter att i fredags ha varit på fortbildning med några av dem som skrivit förslaget är jag ännu mindre orolig utan tvärt om ganska entusiastisk. Däremot blev jag ärligt talat paff över hur skarpt Björklund uttalade sig om förslaget och att han faktiskt inte kan ha satt sig in i förslaget överhuvudtaget innan han uttalade sig.

Eftersom min institution utbildar (bland annat) religionslärare hade vårens pedagogiska fortbildningsdag tema om såväl religionsämnet i skolan som den nya lärarutbildningen. Några av de som varit med och gjort skolverkets förslag gick igenom dels hur det är upplagt och vad den nya kursplanen för religionsämnet ska innehålla, men också om processen och om tankarna bakom den nya formen.

De kursplaner (som alltså gäller varje ämne, till skillnad från Läroplanen som gäller skolan som helhet) som föreslås nu har en annan och stramare form än tidigare. De är kortare, men också mer konkreta. Från att tidigare ha haft mål/innehåll för grundskolan som helhet, går det nya förslaget igenom för varje stadium (1-3, 4-6 och 7-9) vad eleverna ska lära sig. En del av det beror på tanken på progression som ska genomsyra planerna – det ska vara en tydlig utveckling såväl i stoffet som i nivån på förståelsen genom åren, så att man inte ”tuggar om” samma saker. Det ska vara tydligare vad som ska vara läst, så att när man börjar exempelvis högstadiet ska lärarna veta att eleverna läst vissa saker även om de gått på olika skolor.

Planerna är också kortfattade i meningen att de inte ger detaljerade instruktioner om hur mycket man ska läsa om de olika sakerna eller hur undervisningen ska gå till (såklart – det bygger ju på lärarnas yrkeskunnande) utan snarare är ett minimun vad man ska ha gått igenom och gjort. I viss mån kommer en del av det att tas upp och diskuteras i de kommentarer som ska följa med kursplanerna. Ett exempel gäller just det som har diskuterats om kristendomens ställning. I kursplanen står det att eleverna ska lära sig om några traditioner och högtider i olika religioner. Idag står det att eleverna ska känna till detta om ”kristendomen och någon annan religion”, en skrivning som med rätta ansågs vag. Det innebär att det inte längre ska vara möjligt att ta sig genom grundskolan utan att möta flera andra religioner ordentligt. Dock betyder inte den nya skrivningen där kristendomen står tillsammans med de andra stora världsreligionerna att de måste få lika mycket tid i undervisningen. Detta diskuteras också i kommentarerna (och, antar jag, i det ambitiösa fortbildnings/implementeringsprogram som skolverket ska ordna när de nya planerna är klara). För lärarna borde det alltså vara tydligt att eleverna ska lära sig om de olika religiösa traditionerna som finns i Sverige och världen, men att det är helt rimligt att lägga betydligt mer tid på att läsa om de högtider och traditioner som de flesta elever firar.

Det stämmer förresten inte, som vissa debattörer hävdat, att kristendomen inte har någon särställning i kursplanen. I mellanstadiet ska alla elever ha läst om kristendomens särskilda roll och utveckling i det svenska samhället, historiskt och om sekulariseringsprocessen.

När de skulle lyfta fram vilka saker som var nya med planen, eller det som är en förskjuten tyngdpunkt gentemot den gamla, så var ett tydligare fokus på fler religioner inte den viktigaste punkten. Det var istället dessa tre:

Mer fokus på religion och samhälle, eller ett samhällsperspektiv (från att tidigare fokuserat mer på religion som en individs övertygelser eller tro)
Mer fokus på religioner som heterogena, den interna mångfalden i de religiösa traditionerna och människors levda religion
Mer uppmärksamhet kring religionens betydelse för och koppling till kultur, inte minst populärkultur.

Alla de här sakerna gjorde mig glad – inte bara för att de alla är tydligt religionssociologiska – utan också för att de är precis tvärt emot det jag i mitt förra inlägg skrev om min största oro för religionsämnet i skolan, nämligen att religion uppfattas som fasta identiteter eller system som är tydligt avgränsade och kan studeras objektivt utifrån, som något som tillhör ”de andra”. Skolverkets förslag till kursplan för religionsämnet gör allvarliga försök att inte hamna i den fällen, något jag uppskattar mycket.

Processen har för övrigt varit ovanligt transparent – det har funnits ett stort antal referenspersoner och -skolor som konsulterats under arbetets gång, och medan dokumenten växt fram har olika versioner legat ute på skolverkets hemsida där allmänheten kunnat läsa och kommentera, något som också skett och även påverkat utformning och formuleringar i planerna. (mer om processen)
Återstår då frågan om Jan Björklunds uttalanden om kursplanen. Han sa i debatten i P1 Morgon som jag länkat till ovan att han tyckte att religionsämnet måste ta hänsyn till kristendomens historiska betydelse i Sverige och att han inte tänker acceptera/föreslå ett förslag till kursplan som inte tar hänsyn till det. Även om jag inte är säker på att han sa det rakt ut, så var andemeningen att han inte tänkte anta Skolverkets förslag.

Jag håller med om att det vore dumt om skolbarn i Sverige fick intrycket att Islam har och har haft lika stor betydelse för samhällsutvecklingen i Sverige som kristendomen. Det är inte bara osant utan skulle också försvåra förståelsen av de problem som muslimer i Sverige idag möter. Men det är inte heller vad skolverket föreslår. Om det är det som Jan Björklund tror står i förslaget, så har han antagligen inte läst ordentligt, eller i alla fall inte tagit del av hur gruppen som arbetat med förslaget har tänkt och vad de olika målen betyder (till exempel att tidsplaneringen inte styrs av orden i kursplanen).

Om Björklund antingen försöker ta billiga poäng hos de små evangelikala grupper som protesterat mot planen, eller om han uttalar sig kategoriskt om ett förslag som han inte är så insatt i, vet jag faktiskt inte vad som är värst.

Andra intressanta bloggar om: politik, religion, religionskunskap, skolan, jan björklund, läroplan, kursplan, utbildning

Mer samarbete akademi-politik: r�dgr�nt akademiskt forum i Uppsala

Postat tisdag 16 mars 2010 av Marta Axner

Svara

N�r jag skrev h�romsistens om behovet av mer akademiskt kunskap i politiken tipsade jag om Arbetarr�relsens forskarn�tverk och v�r konferens i b�rjan p� april. Men jag missade ju att tipsa om ett annat toppenarrangemang som �ger rum veckan efter: R�dgr�nt akademiskt forum i Uppsala 17 april.

R�dgr�nt akademiskt forum p�minner i sin form lite om de socialistiska forum som ordnats p� lite olika platser i landet, men har helt fokus p� att presentera vetenskapligt arbete och kunskapsproduktion till gagn f�r arbetare- och milj�r�relsen. Arrang�rerna R�dgr�nt akademiskt forum �r en ideell f�rening best�ende av uppsalastudenter (varav n�gra �r politiskt organiserade i olika partier, n�gra inte), men p� forumet kommer ocks� en l�ng rad organisationer medverka med seminarier och bokbord.

Det f�rsta forumet �ger allts� rum l�rdag 17 april, p� V-Dala nation i Uppsala. Det �r en kort promenad fr�n centralen f�r utsocknes, och hela forumet kostar bara 20 kr. Programmet uppdateras kontinuerligt p� rodgrontforum.se och p� facebook-eventet.

Exempel p� programpunkter (bara ett litet urval):

R�dgr�nt Akademiskt Forum h�ller ett seminarum med Paulina de los Reyes, prof. ekonomisk historia vid Stockholms universitet, om v�lf�rdssamh�llets f�r�ndring och nya sociala skiljelinjer. Vilka utmaningar och l�sningar finns f�r att f�rb�ttra m�jligheterna att uppn� j�mlikhet och j�mst�lldhet? (mer info inom kort)
ETC och Uppsalademokraten anordnar ett seminarum med Johan Ehrenberg, debatt�r och f�rfattare, p� temat ”En r�dgr�n budget”.

Milj�f�rbundet Jordens V�nner h�ller seminarium med Annaa Mattson och Per-Anders Jande p� temat ”Svensk konsumtions milj�p�verkan i andra l�nder”.

Arenagruppen anordnar seminarium om ”Social r�rlighet: forskningsl�ge och politisk strategi” med Daniel Lind, statsvetare och ekonom samt f�rfattare till boken ”Mellan dr�m och verklighet”.

Feministiskt Initiativ ordnar ett panelsamtal med �mnet ”St�den, Kvinnan, Milj�n – stadsplanering ur genus- och milj�perspektiv” med Berit Sahlstr�m som moderator.

Fronesis, Gr�na studenter, Socialdemokraterna samt Fi och Interfem kommer �ven de att anordna seminarier. (mer info inom kort)

Andra bloggar om: politik, r�dgr�nt, utbildning, kunskap, akademi, tips, r�dgr�nt akademiskt forum, studenter

Publicerat i politik, tips, uppsala, utbildning | Lämna ett svar

Frihet eller otrygghet? Doktoranderna kan hamna i kläm

Postat måndag 15 mars 2010 av Marta Axner

Svara

I den långa rad av propositioner som regeringen förväntas lägga innan slutet på mars finns flera stycken som rör högskolesektorn. Den senaste veckan har det varit mest uppmärksamhet kring kvalitetsutvärderingssystemet där det råder en öppen konflikt mellan departementet och högskoleverket (läs mer tex hos TCO eller sfs, eller läs Anders Flodströms egen kritik mot regeringen). För oss doktorandengagerade är det dock en annan fråga som är minst lika intressant, nämligen om det kommer en proposition om självständiga lärosäten, som en slutpunkt på den långa autonomidiskussionen.

2008 avslutades den sk Autonomiutredningen då utredaren Daniel Tarschys lämnade betänkandet Självständiga lärosäten, där det föreslogs rätt stora förändringar i högskoleregleringen, bland annat en ny organisationsform där lärosätena skulle upphöra att vara myndigheter. Efter remissomgången dröjde det innan det hördes något nytt från departementet i frågan, men i januari i år kom en departementspromemoria som är något av en tummetott jämfört med de förslag som presenterades i utredningen. Inom studentrörelsen var många kritiska till de ursprungliga förslagen, framför allt för att rättssäkerheten inte garanteras när många av regleringarna försvinner och för att makten förflyttas till universitetsledningarna och rektor, snarare än till lärare, forskare och studenter.

I de förslag som kan förväntas baserat på departementspromemorian finns dock en del av de saker kvar som var problematiska i autonomiutredningens förlsag, även om det inte alls är lika långtgående. Ur doktorandsynpunkt finns framför allt ett stort problem: avskaffandet av fakultetsnämnderna i högskoleförordningen, och att det därmed inte framgår vilken instans som har myndighetsansvar för doktoranderna. Nu kommer säkerligen de flesta lärosäten behålla fakultetsnämnderna eller ha liknande beslutsorgan, men som förslaget ser ut fastslås det inte vem som har yttersta ansvaret för en rad frågor vad gäller doktoranderna. Det händer tyvärr inte alltför sällan att enskilda doktoradner hamnar i kläm eller att allt inte rullar på som det ska, och i dessa fall är det idag tydligt att fakulteten måste ta ansvar för situationen. Det är också fakutletsnämnden som har i uppgift att fatta beslut som drabbar doktoranden, t ex indragning av resurser. Men en vid tolkning av reglerna (som de kan utläsas ur det nuvarande förslaget) kan det bli doktorandens institution, forskargrupp eller kanske i värsta fall egna handledare som kan besluta om allt från opponent på disputationen till indragning av resurser – och det kan ju mycket väl vara en situation där handledaren är i högsta grad personligt berörd.

Nu behöver det ju inte bli konsekvensen. Men det är en mycket möjlig konsekvens, och det kan få oerhört stor betydelse för den enskilda doktorand som i så fall drabbas. Enda sättet att säkert undvika det, är att reglera de viktigaste sakerna i högskoleförordningen.

Risken är överhängande att de reformer som regeringen vill genomföra för att öka lärosätenas autonomi och ge mer frihet åt såväl studenter som forskning inte alls kommer leda till detta, utan till ekonomiska problem, studenter och doktorander som hamnar i kläm och lärosäten med mäktiga ledningar men ogenomskinlig beslutsstruktur. Snarast kontraproduktivt, med andra ord.

Läs också Martin Dacklings och Lars Abrahamssons debattartikel på det här temat och Uppsala studentkårs remissvar. Där belyses också en del av de frågor som drabbar grundutbildningsstudenter, som att en avreglering av vad kursplanerna ska innehålla riskerar ett helt motverka mobilitet mellan lärosäten, alltså att det blir svårt att byta högskola under studierna.

Läs även andra bloggares åsikter om utbildning, doktorander, forskning, automoni, högksolan, högskoleverket, studenter, politik

Publicerat i forskning, politik, utbildning | Lämna ett svar

Att kämpa för de mest priviligierade

Postat tisdag 9 mars 2010 av Marta Axner

Svara

Det här var tänkt som ett 8 mars-inlägg. Sen gick hela dagen och plötsligt var klockan över midnatt. Men här kommer det ändå.

Folk ställer ibland frågan vad den viktigaste jämställdhetsfrågan, eller den viktigaste kvinnofrågan, är i vår tid. Jag tycker alltid det är väldigt svårt att svara på. För svaret på frågan är såklart beroende av vilken horisont man tittar från.

Globalt kanske svaret är kvinnors rätt till mödravård och reproduktiv hälsa, till sina kroppar och sexualitet, till skolgång och utbildning eller att äga och arbeta. I Sverige kanske rätt till heltid, delad föräldraförsäkring (som kommer ha många viktiga effekter på längre sikt), höjda kvinnolöner, satsningar på jobb i kvinnodominerade yrken.

I min närmaste horisont – akademin och forskningen – är frågorna lite annorlunda. Och det gör att jag ibland tvekar att tänka på dem som de viktigaste. I mitt uppdrag som ordförande för Uppsalas doktorander företräder jag ju på ett sätt en liten minoritet av de mest privilegierade, inte bara i världen utan i vårt land. Få får möjligheten till forskarutbildning, bara ett par procent av befolkningen, och de flesta som kommit så långt har goda möjligheter till ett bra liv och karriär framöver. är det verkligen värt besväret att arbeta för doktoranderna och för jämställdhetsfrågor (bland annat) inom akademin när det finns så många andra?

Mitt svar på frågan är ja. I alla fall så länge vi inte tappar proportionerna. Dels därför att det faktiskt finns ett antal jämställdhetsfrågor som är akuta inom akademin. Ingen vet riktigt hur utbredda de sexuella trakasserierna är – inte för att de inte är mätbara utan för ingen som har makt att göra något åt det verkar vilja veta, fastän nästan alla kvinnor inom akademin känner till fall. Lika många kvinnor som män påbörjar forskarutbildning, men efter doktorsexamen (om de tar ut den) försvinner betydligt fler kvinnor än män från universiteten pga dåliga arbetsvillkor, svårigheten att få forskningspengar och stängda nätverk. På professorsstolarna ökar andelen kvinnor med snigelfart och alltjämt ser vi hur i alla möjliga sammanhang, från grundkursernas litteraturlistor till utmärkelser och priser, hur kvinnorna knappt syns och i så fall lyfts fram som undantag. Så trots att vi akademikerkvinnor på vissa sätt är en privilegierad elit finns det centrala jämställdhets- och feministiska frågor att driva. Inte minst för att se till att kunskapen finns och vidareutvecklas för att kunna driva feministiskt arbete inom andra sfärer.

Men det gäller som sagt så länge vi inte tappar proportionerna. Så länge vi inte glömmer att ens grundläggande skolgång inte är en självklarhet för alla flickor och kvinnor i världen. Så länge vi inte glömmer att utbildning är ett mäktigt vapen för jämlikhet och utveckling som måste spridas till fler. Så länge vi inte glömmer att vi kvinnor som trots allt har fått stora möjligheter har ett stort ansvar för att arbeta för möjlighet och frihet också för våra systrar utanför akademin.

Publicerat i forskning, jämställdhet, politik, utbildning | Lämna ett svar

Marika visar behovet av kunskap i politiken

Postat söndag 7 mars 2010 av Marta Axner

2

De senaste veckorna har Marika Lindgren �sbrink med bloggen Storstad klivit fram som en av de skarpaste s-bloggarna med sina inl�gg framf�r allt baserade p� SCB-statistik och ekonomisk forskning som granskar argument i den politiska debatten. Med f�rv�nansv�rt enkla medel som borde vara tillg�ngliga f�r de flesta politiska och ekonomiska journalister g�r hon slarvsylta av argumenten f�r s�v�l avdrag f�r hush�llsn�ra tj�nster som id�en om h�gerns ekonomiska cred. Det �r inte bara roligt f�r att Marika liksom jag har ett f�rflutet i studentklubben Laboremus d�r jag l�rde k�nna henne som en engagerad och skarp politiker, utan ocks� f�r att hennes bloggande visar p� det skriande behovet av mer (vetenskaplig) kunskap i politiken och debatten.

Nu vill jag inte underskatta Marikas pedagogiska f�rm�ga och slagkraftiga argumenterande: de �r en viktig faktor i hennes uppskattade bloggposter. Men vad som �r mest sl�ende i hennes ekonomiska och statistiska granskningar �r inte att de �r s� matematiskt eller metodm�ssigt avancerade, utan att ingen annan g�r dem. Den som kan g�ra enkla k�rningar p� samband eller l�sa tabeller i SCB:s offentliga statistik, den som kan s�ka efter artiklar i en vetenskaplig databas (vilket man ofta f�r l�ra sig p� a-kurser) eller kan grunderna i kvantitativa metoder skulle rent kunskapsm�ssigt klara av att hitta de siffror och argument som Marika lyfter fram. Det borde alla med en samh�llsvetenskaplig examen klara av – vilket de flesta politiska journalister borde ha, liksom de flesta politiska tj�nstem�n. �nd� g�rs det osannolikt s�llan. Beror det p� att de politiska journalisterna �r lata, inte klarade av metodkurserna, inte har tillr�ckligt med arbetstid f�r att g�ra ordentlig research eller helt enkelt inte �r intresserade av att granska siffrorna? Jag vet inte, men oroande �r det. Likas� oroande att de politiska tj�nstem�nnen (och politiska f�retr�darna – men de kan s�klart inte alla f�ruts�ttas vara akademiskt utbildade samh�llsvetare) i s� l�g grad granskar varandras siffror. De r�dgr�na beh�ver fler, inte f�rre utbildade nationalekonomer, statistiker och sociologer – och helst s�dana som faktiskt avslutat sin examen och inte rekryterats p� halva v�gen.

Uppfattningarna att man kan bevisa vad som helst med statistik, att det viktigaste �r att spinna f�rslagen i r�tt riktigt eller hitta catch phrases som g�r hem �r livsfarliga f�r den som inte bara vill vinna ett val utan faktiskt p�verka samh�llet. Vi beh�ver absolut ledare som talar s� m�nniskor f�rst�r, en ber�ttelse om vart vi �r p� v�g och vilket samh�lle vi vill ha och bra v�gar att kommunicera och p�verka. Men n�r vi v�l vunnit valet m�ste vi ocks� veta vilka insatser som ger effekt, vad v�r politik har lett till och vad man kan f�rv�nta sig av olika reformer och hur befolkningen och deras villkor ser ut bortanf�r innerstadsjournalisternas blickf�ng. F�r det beh�ver vi vetenskaplig kunskap, m�nniskor som tr�nats i att anv�nda dessa verktyg och tilltro till att vi ibland faktiskt kan l�ta fakta sparka.

P.s. vi �r trots allt r�tt m�nga som vill att vetenskapen och politiken ska bli b�ttre p� att prata med varandra. En del av oss kommer tr�ffas i Stockholm p� konferens med Arbetarr�relsens forskarn�tverk p� temat J�mlikhet och oj�mlikhet. D� kommer bl a Richard Wilkinson, en av f�rfattarna till den uppm�rksammade J�mlikhetsanden. L�s mer hos AFN eller p� facebook-eventet.
Andra bloggar om: politik, bloggtips, marika lindgren �sbrink, vetenskap, utbildning, socialdemokrati, forskning, ekonomi, statistik

Publicerat i bloggtips, forskning, politik, utbildning | 2 Kommentarer

Studieavgiftsel�ndet

Postat lördag 6 mars 2010 av Marta Axner

Svara

Jag har ju gl�mt l�nka: i m�ndags skrev jag ledare i Tidningen Broderskap om regeringen f�rslag att inf�ra studieavgifter och vikten av att socialdemokraterna g�r om, g�r r�tt i denna fr�ga.

Sorgligt nog har Socialdemokraterna varit drivande i detta. Efter ett kongressbeslut 2004 har partiet f�respr�kat avgifterna och tog inte heller chansen att �ndra inriktning p� den senaste kongressen. Risken �r allts� �verh�ngande att denna utveckling forts�tter under en r�dgr�n regering. Vi beh�ver en f�rdjupad diskussion i partiet om vilken roll utbildningen ska ha i s�v�l det svenska samh�llet som de internationella relationerna. Med utbildningen som en handelsvara och inte i f�rsta hand ett kraftfullt verktyg i arbetet f�r ett j�mlikare, r�ttvisare och mer framg�ngsrikt samh�lle �r Socialdemokratin inne p� en farlig v�g.

L�s hela ledaren h�r.

Andra bloggar om: politik, utbildning, socialdemorkaterna, tidningen broderskap, studieavgifter, utl�ndska studenter

Publicerat i broderskap, politik, socialdemokraterna, utbildning | Lämna ett svar

Handboksgruppen vill diskutera de teologiska principerna – en bra start

Postat måndag 1 mars 2010 av Marta Axner

Svara

Arbetet med att revidera och f�rnya Den Svenska Kyrkohandboken (som allts� �r de i svenska kyrkan stadf�sta gudstj�nstordningarna f�r s�v�l s�ndagarnas gudstj�nster som dop, vigsel och begravning mm, f�r er som inte kan kyrklingo) har p�g�tt l�nge. Efter att f�rslaget som kom 2000 avvisades tillsattes en ny grupp f�r n�gra �r sedan, och nu b�rjar det sakta men s�kert att h�nda saker.

F�rra omg�ngen (2000, allts�) fick f�rslaget mycket kritik. Ett sk�l till det var sannolikt att det kom som ett f�rdigt f�rslag och inte var s� f�rankrat som en s�dan h�r bok beh�ver vara f�r att bli accepterad. Det fanns andra problem ocks� – f�rslaget hade p� vissa punkter brister, och p� vissa punkter handlade det kanske om att de var lite f�re sin tid.

F�r att inte g�ra om samma misstag har den nya handboksgruppen valt en annan arbetsmodell. Att det har dr�jt flera �r innan vi h�rt fr�n dem, bror p� att de gjort ett omfattande f�rankringsarbete, f�r att pejla av vilka behov som finns inf�r en ny handbok och vilka avv�gningar som ska g�ras. Det som kommer nu fr�n gruppen �r inte heller n�gra f�rdiga gudstj�nstordningar som domkapitel och f�rsamlingar (eller andra remissinstanser) ska s�ga ja eller nej till, utan ett i mitt tycke mycket genomarbetat dokument med teologiska grundtankar och reflektioner kring principer f�r en ny handbok. Dessa �r v�l v�rda en genoml�sning. De har ocks� identifierat n�gra av de saker som inte fungerade f�rra g�ngen – d� f�rs�kte man g�ra spr�ket mer inkluderande genom att stryka personliga pronomen (han om Gud) samt k�nade gudanamn (som Fader, Herre etc). Gruppen nu menar att det bara �r klumpigt att �ndra i redan etablerade formuleringar, utan vill hellre se att handboken kompletterar med flera olika alternativ med nya formuleringar. Jag tror att det �r en klok v�g fram�t.

P� en punkt �r de �verens med det f�rra f�rslaget: ist�llet f�r att ha en rad olika gudstj�nstordning som idag (h�gm�ssa, h�gm�ssogudstj�nst, s�ndagsgudstj�nst etc) f�resl�r de en gemensam struktur, ordo som det kallas p� kyrkiska, f�r alla gudstj�nster, men med m�nga olika alternativ samt som kan firas med alla eller bara delar av momenten med. Ett f�rslag p� hur en s�dan struktur ska se ut finns ocks� utskickat med f�rslaget.

D�r lyfter de ocks� en rad fr�gor som de specifikt efterfr�gar remissvar p�. Exempelvis om trosbek�nnelsen b�r vara obligatorisk, samt hur man ska se p� beredelsen (syndabek�nnelse och f�rl�telse) d�r det r�der delade meningar.

Jag tror dels att det h�r �r en v�ldigt bra l�sning f�r att jobba vidare med handboken – att f�rst diskutera sakfr�gorna i princip, f�r att sedan g� in i formulerandet av specifika texter. Ist�llet f�r att hamna i l�nga diskussioner om enstaka formuleringar s� �ppnar de f�r att ta de teologiska tjurarna vid hornen. Vad �r trosbek�nnelsens plats i gudstj�nsten? Hur ska vi se p� synd, bek�nnelse, f�rsoning, f�rl�telse och hur ska det ta sig liturgiskt uttryck? Hur mycket m�ste vara gemensamt i Svenska kyrkans gudstj�nster och hur mycket frihet ska varje f�rsamling ha? Jag anar en aning kritisk ton i f�rslaget (som jag delar) mot att i l�ngtan efter att hitta lokala uttryck har m�nga f�rsamling mer eller mindre helt lagt handboken �t sidan, och att det inte alltid har ett helt lyckat resultat. Med en ny handbok med st�rre valm�jligheter och utrymme f�r lokal variation skulle kanske n�rheten till de �verenskomna ordningarna (eller handboksdisciplinen om man kallar det s�) faktiskt kunna �ka gentemot dagens situation.

Det ska s�gas att det h�r f�rslaget bara handlar om s�ndagens gudstj�nst. Andra ordningar som dop och vigsel har gruppen inte b�rjat med �nnu. Men om de arbetar efter samma modell kanske vi ocks� f�r en s�dan principiell remissomg�ng ang�ende dessa – och d� kommer sannolikt den redan nu p�b�rjade diskussionen om arvsyndsl�ran blomma ut p� m�nga h�ll i Svenska kyrkan.

Jag hoppas p� intensiva och konstruktiva diskussioner om f�rslagen och ser fram emot hur handboksgruppens arbete kommer att g� vidare. F�rslaget f�r grundordning f�r m�ssan finns h�r (pdf) och dokumentet med de teologiska principerna finns h�r (pdf). Enligt de uppdaterade direktiv gruppen har f�tt ska ett helt f�rdigt f�rslag p� ny handbok f�religga 2014 s� de har en del kvar att g�ra…

Andra bloggar om: svenska kyrkan, religion, handboken, gudstj�nst, m�ssordning, teologi

Publicerat i kyrkan, kyrkomötet, religion | Lämna ett svar

Sök

Sidor

Uppsatser och papers

Vem är Marta?

Senaste inläggen

Studentdemonstrationer mot utbildningsavgifter

Drop fees!

Gatubilder Toronto

Min mormor, en förebild i kunskapstörst

Dagens feelgoodnyhet: lego man in space

Löfven blir nog bra – men laget blir avgörande

En unik situation?

Omröstning? i alla fall öppenhet

Dags för öppen medlemsomröstning – vi kan inspireras av Kanada

Vissa nedskärningar stoppade i Toronto av nykomling i city council

Senaste kommentarer
Kanapy Skorzane om Isberg – min sj�lvklara biskopskandidat
Great Clips Coupons Atlanta om Vilka 99%?
Herman om Min mormor, en förebild i kunskapstörst
Herman om Min mormor, en förebild i kunskapstörst
Andreas Lejbro (@cyniker) om Gatubilder Toronto

Blogglänkar

Intressant

Knuff

Netroots

Nyligen

Politometern

S-bloggar

Feministiska bloggar

Duktiga och intelligenta Tanja Suhinina

Elin Grelsson

Julia Skott

Kroppsbilder

Rebella

Forsknings- och utbildningsbloggar

Hanna Victoria Mörck

Klas-Herman Lundgren

Latinbloggen

Magnus Hagevi

PhD – Piled Higher and Deeper

Roger Jönsson (s)

Ting och tankar

Hemmaplan

Laboremus

SFS

Socialdemokrater för Tro och Solidaritet (fd. broderskapsrörelsen)

Socialdemokraterna

Socialdemokratiska studentförbundet

Svenska kyrkan

Uppsala Studentkår

Kultur- och mediebloggar

älskade dumburk

Bokhora

Conan the Librarian

Kulturbloggen

Roleplaying is so gay

Shoot me while I’m happy

Weird Science

Kyrk- och religionsbloggar

Elin Engström

fjärde väggen

Karin Långström Vinge

Kyrkomötesbloggen

Kyrkoordnaren

Senapsfrön

Stora syster i vassen

Min andra blogg

Martas predikningar

Politikerbloggar - Övriga

Esbatis kommentarer

Isobels text och verkstad

Rödgrönt samarbete

Sossebloggar

Alliansfritt Sverige

Anna Ardin

Anna spekulerar

Drömfabriken

Erlanderbrigaderna

Fredrik Pettersson

Högbergs tankar

HBT-sossen

Jämlikhetsanden

Jesper Bengtsson

Johanna Graf

Kajsa Borgnäs

Lena Sommestad

Magnus tankar

Martin Mobergs betraktelser

Martin Tollén

Min politiska sida

PromeMorian

Röda berget

Roger Jönsson (s)

SJÖLANDER

Social Democracy

SSK-bloggen

Storstad

Ulf Bjereld

Tidigare inlägg

februari 2012

januari 2012

december 2011

november 2011

oktober 2011

april 2011

mars 2011

februari 2011

januari 2011

december 2010

november 2010

oktober 2010

september 2010

augusti 2010

juli 2010

juni 2010

april 2010

mars 2010

februari 2010

oktober 2009

augusti 2009

juli 2009

juni 2009

maj 2009

april 2009

mars 2009

februari 2009

januari 2009

december 2008

november 2008

oktober 2008

september 2008

augusti 2008

juli 2008

juni 2008

maj 2008

april 2008

mars 2008

februari 2008

januari 2008

december 2007

november 2007

oktober 2007

september 2007

augusti 2007

Meta

Logga in

Inlägg via RSS

Kommentarer via RSS

WordPress.org

Marta Axner – i exil

En blogg om religion, forskning och politik, just nu från Toronto

månadsarkiv: mars 2010

Lite l�nktips s� l�nge

Veckans ledare om Vellinge och flyktingmottagandet

Mer om religionskunskap i skolan och Björklunds miss i debatten

Mer samarbete akademi-politik: r�dgr�nt akademiskt forum i Uppsala

Frihet eller otrygghet? Doktoranderna kan hamna i kläm

Att kämpa för de mest priviligierade

Marika visar behovet av kunskap i politiken

Studieavgiftsel�ndet

Handboksgruppen vill diskutera de teologiska principerna – en bra start