Marta Axner

Det har varit lite trögt med bloggandet. Väldigt trögt, faktiskt. När jag tittar tillbaka så är det nästan ett år sedan jag höll en någorlunda hög publiceringshastighet och ambitionsnivå på den här bloggen. Det senaste inlägget gjordes i oktober, och övriga inlägg under det senaste året har i hög grad bestått av länkar till andra texter jag skrivit eller korta kommentarer och tips. Sånt som jag nu snarare delar via twitter eller facebook.

På ett sätt har det varit skönt att släppa bloggen, under lång tid var den viktig och nu har jag lagt krut på annat och upplevt det som lite befriande att inte ha prestationsförväntningar också där. Samtidigt har det gnagt lite, att jag kanske borde bestämma mig, göra slut helt med bloggen och officiellt sluta. Men det har också varit svårt. Jag vill ju inte sluta tänka på mig själv som bloggare. Och jag har ju ändå lagt rätt mycket tid och kraft på att bygga upp bloggen och att då bara sluta känns inte heller bra. Fast kan man ha en gammal blogg som bara ligger och skräpar?
Men de senaste veckorna har jag börjat inse att det kanske är dags att börja om. I ett samhällsklimat där plötsligt ett burkaförbud kan hamna på agendan på en partiledardebatt utan att någon knappt har sett en burka i Sverige tror jag att en religionssociolog som sysslar med religion i offentligheten kanske har något att säga. Liksom i en hel del andra frågor om religion och politik som blir allt vanligare som spänningsfält i det offentliga samtalet. Och så händer det ju massa saker i utbildningspolitiken och forskningspolitiken. Och så är det ju faktiskt valår.

Så nu har jag bestämt mig, inspirerad av säsongsstarten av P3 Kultur med just det temat: Det är dags för reboot av martaaxner.net. En omstart helt enkelt. Samma utseende, samma grundtema, men ändå lite nytt. Jag kommer nog inte skriva så ofta - troligare någon gång i veckan än varje dag. Kanske lite mindre snabba tyckanden om dagspolitik och kanske lite mer fördjupande kommentarer. Kanske blir det inte alls så. Men för mig blir det lite skillnad i alla fall.

Jag vet ju inte om jag har några läsare kvar eller om det är någon som vill läsa. Men jag tror att jag har något att säga, och jag hoppas ni vill lyssna. Välkomna tillbaka till martaaxner.net.

This entry was posted on onsdag, februari 3rd, 2010 at 16:52 and is filed under politik. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.