Marta Axner

Det blev en högtidlig ceremoni, undertecknandet av Uppsala Interfaith Climate Manifesto 2008 i Domkyrkan ikväll. Ceremonin inleddes med olika “calls” från olka religiösa traditioner - samisk jojk, muslimskt böneutrop, buddhistisk gonggong och domkyrkans klockor. I kyrkan följde sedan läsningar ur olika heliga texter, musik och tal innan själva undertecknandet av manifestet. Mest skarp av talarna var en som inte ens var där - den asiatiske muslimske ledaren Abdus Sabur från Bangkok hade inte lyckats lämna sin hemstad, men en hälsning från honom lästes upp. Där inbjöd han inte bara till ett eventuellt nästa möte att äga rum hos muslimerna i Asien, utan också en utmaning till oss svenskar att inte leda utvecklingen inte bara med ord och initiativ utan också genom gott exempel. Svensk vapenexport till exempel, handlar om summor som skulle kunna bekosta människors livsuppehälle. Klimatfrågan kan inte ses utanför sammanhanget av freds- och rättvisefrågor.

Domkyrkan var nästan helt fullsatt och det var en oerhört stark och vacker ceremoni - och väldigt hoppfull. Visst var det många vackra ord, och det återstår att se vad som går att omsätta i politisk handling. Men i en tid och en värld där människor tror att religionernas främsta funktion är att vara orsak till konflikter eller där religionens påverkan på samhällslivet enbart är negativ, var det oerhört hoppfullt att se alla dessa ledare från olika traditioner, världsdelar och religioner samlas för det som är nödvändigt för jordens överlevnad. Det låter klyschigt, men häftigt är det. Och att dagen dessutom ägnats åt seminarier där alla möjliga svenska organisationer medverkat, från LO till Bil Sweden, från Sida till Swedbank, från församlingar till naturskyddsföreningen medverkat och samtalat, gjorde det ännu mer inspirerande. Kanske kommer det här i efterhand ses som tillfället då religionen på allvar klev upp på banan som en samlande kraft i det svenska civila samhället.

Den brittiska religionssociologen Grace Davie brukar tala om att religionen i europa gått från att vara osynlig till att bli ett problem, och nu är det läge att verka för att se religionen som en tillgång i samhället istället. Kanske var det just det som vi såg ett tecken på i Uppsala Domkyrka ikväll.

Du kan läsa mer om manifestet eller läsa i det i sin helhet (på en rad språk) på svenskakyrkan.se. Där finns också programmet för morgondagens seminarier som är öppna för allmänheten.

Bilden föreställer några av signatärerna, tillsammans med domprost Tuulikki Koivunen Bylund, Uppsala Domkyrka. Foto: Magnus Aronson/IKON

Andra bloggar om: uppsala interfaith climate manifesto, interfaith climate summit, klimatmöte, svenska kyrkan, kyrka, religion, klimat, hopp

Om ett par timmar börjar Interfaith Climate Summit - Ärkebiskop Anders Wejryds stora klimattoppmöte i Uppsala. Ett antal klimatengagerade religiösa ledare från olika religioner över hela världen kommer till Uppsala för att underteckna ett gemensamt manifest inför det stora klimatmötet i Köpenhamn nästa år. I samband med detta hålls ett stort antal seminarier av en rad arrangörer som är öppna för allmänheten.

Igår berättade ärkebiskopen mer om mötet i P1 Morgon (lyssna här) och det finns massor med info på Svenska kyrkans webbplats. Där kommer man också att kunna se en del seminarier i efterhand.

Läs också Wejryds artiklar på Newsmill och Dn debatt.
Andra bloggar om: politik, klimat, anders wejryd, interfaith climate summit, klimatmöte, uppsala, svenska kyrkan

Det var lätt att vakna i morse trots få timmars sömn. Det finns massor att säga om det historiska valet, om de gigantiska förväntningarna, hur mycket som inte kommer att förändras och analyser av vad som hänt och vad det kommer betyda. Det får nån annan göra. Själv tänker jag nöja mig med att det kommer vara lite lättare att cykla till jobbet i kylan idag och lite roligare att tänka på politikens möjligheter när amerikanerna faktiskt valt Barack Obama till president.