Hjärtevärmande om kritik
Att det är betydligt lättare att göra en bra sågning än en bra hyllning är ett välkänt faktum inom (kultur)kritiken. Kanske är det delvis en kvarleva av 90-talets ironi - det är ju mycket mindre farlgit att definiera sig utifrån någon man inte gillar än något man faktiskt tycker om eller uppsakttar. Men igår läste jag först Schampoo rising som skriver just om detta, om svårigheten med kritik och ett upplyftande exempel, arkitekturtidskriften med jsut namnet kritik.
Och när jag sedan bläddrade i senaste Fokus hittade jag ett utmärkt exempel på att det faktiskt går att komma bort från det slentrianmässiga sågandet. Jessica Gedin skriver (bara i pdf på nätet) en lågmäld hyllning till något väldigt otippat: popsångaren Martin Svenssons debutroman “Hej! Mitt namn var Elton Persson”. Där hon förväntat sig att få göra en sågning blev hon glatt överraskad. Eller som hon avslutar artikeln:
Och på ett sätt är »Hej! Mitt namn var Elton Persson« en liten pärla, en pärla för svin – svin som jag, som sökte ett skvaller men fann en skribent.
Läs även andra bloggares åsikter om kultur, litteratur, böcker, kritik
