Ig�r behandlades motionen som jag och n�gra fler skrivit om en f�rb�ttrad process f�r l�mplighetspr�vning och antagning av diakon- och pr�stkandidater (mer om den h�r). Som v�ntat avslogs motionen men vi fick m�jlighet att lyfta fram v�ra synpunkter i talarstolen i alla fall, och har m�tt mycket positiv respons, inte minst fr�n biskoparna. Det p�g�r nu en harmoniseringsprocess d�r stiftens antagning samordnas mer, och vi hoppas nu att kandidat- och studentperspektivet ska f� plats i den processen. H�r nedanf�r f�ljer mitt anf�rande i talarstolen ig�r.

Kyrkom�tesv�nner,
som utskottet mycket riktigt uppfattat, f�ddes motion 48 i frustration �ver hur antagningsf�rfarandet till pr�st och diakon idag ser ut. Sofija [Pedersen Videke, medmotion�r] har redan gett n�gra bilder,och jag vill anv�nda mina minuter h�r till att ge n�gra ytterligare infallsvinklar fr�n en nyligen pr�stvigd som de senaste �ren haft m�nga kontakter med kandidater fr�n de flesta stift.

De skillnader mellan de olika stiften som Sofija ber�rde i sitt inl�gg �r problematiskt, men det �r inte bara olikheterna som �r problematiska. Relationen mellan kandidat och stift �r i vissa fall pr�glat av tydlighet, transparens och respekt, men s� �r tyv�rr inte alltid fallet. Ibland framst�r processen som sluten och godtycklig, och det �r ibland sv�rt f�r kandidaterna att f�rst� varf�r antagningsgruppen eller domkapitlet beslutat som de gjort. Denna bild f�rst�rks av upplevelsen bland kandidater att bed�mningarna �r olika i olika stift. F�r studenter vid teologens fikabord kr�vs ingen utredning f�r att se att skillnaderna �r skr�mmande stora. Det �r inte heller alltid som kriterier och bed�mningsgurnder kommuniceras tydligt, och det h�nder att kandidater f�r k�nslan av att allting inte s�gs.
I vissa fall finns dessutom ett inslag av att stiftsf�retr�dare i kommunikationen med pr�stkandidaterna trycker p� det faktum att kandidaten inte �r slutligt antagen innan pr�st-/diakonexamen dagen innan vigning. Detta har beskrivits bland annat av pr�sten Elin Engstr�m i en ledare i Svensk Kyrkotidning nr 13 2006, en l�sv�rd artikel om problemen med att kandidaterna st�r i s�dan beroendest�llning till stiften.

Trots att jag inte tror att det finns n�gon illvillig ambition fr�n stiften att skr�mma kandidater till tystnad eller att behandla kandidaterna utan r�ttss�kerhet. Men tyv�rr �r det ibland konsekvensen av dagens stora skillnader och ibland oklara antagning. Jag ser fram emot biskopsm�tet fortsatta arbete med fr�gan och hoppas att former f�r att ta tillvara kandidaternas erfarenheter i det arbetet och i framtidens utbildningar snarast utarbetas.

Andra intressanta bloggar om: svenska kyrkan, kyrkom�tet, antagning