Bloggrådslag om skolan 3 - betyg och kunskap
Det här är det tredje inlägget i mitt bloggrådslag om skolan, och behandlar den fjärde frågan i diskussionsmaterialet. Mer om bloggrådslaget och tidigare inlägg finns här. Hela diskussionsmaterialet och mer om rådslaget finns på socialdemokraternas webbplats.
4. Varför anser många väljare att socialdemokraterna inte står för en kunskapsskola?
- Hur tycker ni att vi bäst kan tvätta bort stämpeln att vi socialdemokrater inte står för kunskap och återta initiativet i kunskapsdebatten?
- Hur ser ni på skolans uppdrag att ge både faktakunskaper och andra slags kunskaper som förmåga att arbeta tillsammans, kritiskt tänkande och social utveckling? Har vår betoning av så kallade värdegrundsfrågor gett intryck av att vi inte sätter fokus på kunskapsresultat?
- När tycker ni det är lämpligt att första gången få betyg? Har det betydelse om det sker i årskurs 6, 7 eller som i dag i årskurs 8?
- I dag görs en nationell uppföljning av att alla elever verkligen är med på vagnen i kunskapsutvecklingen först i årskurs 5. Är det rimligt att vänta till dess eller behöver det ske tidigare?
- Hur tycker ni informationen från skolan kan bli bättre så att alla föräldrar och elever verkligen vet hur långt eleven kommit i förhållande till målen?
Frågan om hur olika partier framstår i olika frågor handlar nog tyvärr inte så mycket om vilken politik vi rent konkret har drivit utan minst lika mycket av andra faktorer. Jag tror att bara att vi har ett rådslag om skolan och signalerar att förändring är att vänta är minst lika viktigt som utfallet av omprövningen. Det kan vi ogilla men något vi måste förhålla oss till. Samtidigt tror jag att det är bättre att driva den skolpolitik vi tror på än att anpassa oss till vad vi tror är en framgångsrik retorik. Billiga poäng kanske får genomslag på kort sikt men är förödande för möjligheterna att på lång sikt driva en politik för ett jämlikare samhälle, tror jag.
När det gäller själva sakfrågan tror jag att vi inte ska gå på en “hårdare krav”-linje samtidigt som vi måste se att inga krav inte heller är någon omsorgsfull linje. Jag tror inte på betyg alls, och vill ha dem så sent som möjligt i så få steg som möjligt. Svensk pedagogisk forskning har visat att lärande sker bäst i miljöer där resultaten inte betygsätts och skriftliga prov kan, som antyds i materialet, snarare leda till att bara vissa typer av kunskaper mäts. De här frågorna har diskuterats flitigt i och med reformen av höge utbildningen och diskussionen om ects-betyg och fler betygsteg i högskolan där många studenter varit oroliga för att fler steg ger sämre pedagogik och sämre djupinlärning.
De barn som redan vet att de är svaga eller inte klarar sig behöver inte ytterligare ett skriftligt betyg på det. Däremot är det viktigt att få andra typer av uppföljningar och kommunikation med föräldrarna. Den kan säkert bli både bättre och tydligare, och framför allt behövs det möjligheter att sätta in resurser. Att inte ha betyg eller skriftliga nationella prov innebär inte att ge upp utan tvärtom att andra metoder måste utarbetas. Exempelvis vore det rimligt att ha en läsuppföljning i tredje klass där alla elever ska kunna läsa och skriva, men att det blir upp till klassläraren att kontrollera detta på ett bra sätt, genom läs- och skrivövningar i klassrummet, kanske med enskilda övningar tillsammans med läraren där ingen elev kan “smita undan”. Givetvis måste en sådan kontroll också följas upp och extra insatser finnas för de elever som inte klarar målen.
Det handlar ju i grunden också om vad vi anser att kunskap är. Det blir en väldigt märklig situation om vi ställer kunskap i meningen utantill-rabblande av fakta mot sociala färdigheter eller att vara en “bra medborgare”. Jag håller med om att skolan i hög grad också ska vara en fostrande institution (för att använda ett gammaldags språkbruk) som ska forma barn och ungdomar att bli mogna och socialt välfungerande vuxna individer. Men det står knappast i motsats till att ha kunskap utan är tvärtom en förutsättning. Som situationen ser ut idag finns all möjlig kunskap i betydelsen fakta lätt tillgängligt, så problemen är inte att få tag på fakta utan att värdera dem. En elev kan hitta allt på internet, men det är värdelöst om hon inte kan värdera de fakta. Att lära sig källkritik och att värdera olika fakta är viktigare än att lära sig fakta, men det räcker inte. Att lära sig tänka kritiskt, att se vilka intressen eller ideologier som ligger bakom olika fakta, att lära sig dra slutsatser och ifrågasätta måste vara en av skolans viktigaste uppgifter. Det ligger i min mening också närmare ett klassiskt bildningsideal än att lära sig årtal utantill.
Den typen av självständigt lärande som har blivit vanligt de senaste decennierna har fått mycket skäll och brukar få illustrera den sk flumskolan. Och visst stämmer det att det är studievana barn som gynnas av en sådan pedagogik och det kan vara enklare att “smita undan”. Samtidigt är det viktigt att ta vara på nyfikenheten och viljan att lära. Grupparbeten och projekt är ju också mer likt hur arbetslivet ser ut idag, snarare än “plugg och prov”. Grupparbeten och projekt måste kombineras med mer fasta uppgifter, men jag tror inte vi gynnas av ett antingen-eller-tänkande. En viktig fråga måste vara utvecklandet och det mer allmänna införandet av andra pedagogiska modeller än eget arbete eller katederundervisning. Det finns naturligtvis idag men behövs i mycket större utsträckning. Rollspel, värderingsövningar och andra spel är enkla exempel, kanske gästföreläsare, och studiebesök kan användas mer också. I det sammanhanget är det viktigt att nämna de studiematerial som tas fram av organisationer, myndigheter, arbetsmarknadens parter eller företag. De är tacksamma för lärare att använda och kan säkert belysa en del frågor på ett bra sätt. Samtidigt är det ju otroligt viktigt med källkritik i det sammanhanget, att eleverna lär sig se vem som står bakom ett visst budskap och i vilken mån det representerar ett intresse.
Andra intressanta bloggar om: politik, skolan, skolpolitik, socialdemokraterna, rådslag, betyg, kunskap, bloggrådslag
