Krönika: Friheten att kränka
I dagens krönika i Efter arbetet ger jag mig på ett hett ämne: Lars Vilks teckningar av profeten Mohammed och varför rätten att kränka just muslimer är så viktig.
Jag tycker att frågorna blir väldigt märkliga i det här sammanhanget. Självklart ska tryckfriheten inte kompromissas, och i en demokrati får man leva med att människor säger saker man inte gillar eller som till och med är kränkande. Det kan inte vara förbjudet att publicera nidbilder av profeten Mohammed. Men jag har svårt att uppfatta detta som det stora hotet mot demokratin i Sverige idag. En betydligt intressantare fråga är varför det är så angeläget att få kränka just muslimer?
Andra bloggar om: krönika, tryckfrihet, religion, islam, lars vilks
augusti 31st, 2007 at 22:12
Därför att dom stenar ihjäl 11-åriga flickor som straff för att dom blivit
våldtagna mm.mm.mm…….
Här är en ännu snyggare bild på muhammed
http://swedishlibertarian.blogspot.com/2007/08/mitt-str-till-stacken.html
september 1st, 2007 at 21:13
Att de påstått mest liberala visat sig vara de mest fördömande är en av samhällets största paradoxer. Och kanske allvarligaste. Man kan diskutera det fram och tillbaka, djupt och ytligt i oändlighet, men egentligen handlar det väl bara om en fråga: Måste man verkligen göra allt man har tillstånd till?
När lagen överordnas det sunda förnuftet är vi illa ute.
september 15th, 2007 at 23:24
Självgoda så kallade “religiösa” människor som tycker att deras livsåskådning står över alla andra bara för att den råkar vara gammal eller vidskeplig nog att kallas religion förtjänar att “kränkas”. Om tex. socialdemokrater skulle gå bärsärkargång och bränna ner byggnader pga en karikatyr av Olof Palme skulle samma sak gälla för dem.
Muslimer, kristna och Judar har för vana att sätta sig över andra människor och freda sig från kritik genom att kalla sina ideologier “religion”.
Du som skrivit bloggen får gärna förklara för mig varför så kallade “religioner” skall särbehandlas.